Nyheter om förorenat och otjänligt dricksvatten är vi mest vana vid att de handlar om utlandet. Översvämningar tidigare i år, men också rapporter om kemiska föroreningar, har gjort att vi nu hamnat i ett läge där frågan om vi vågar dricka kranvattnet, blivit allt mer relevant.
Höga värden av giftet PFAS har uppmätts i dricksvattnet, inte bara utomlands, utan även på många olika platser i Sverige. Forskare ser allvarligt på det här, särskilt eftersom det enligt Livsmedelsverket är någonstans omkring 60-talet kommunala vattentäkter som är förorenade, vilket också gör att cirka 3,5 miljoner invånare är utsatta för det förorenade dricksvattnet.
PFAS (per- och polyfluorerade kemikalier) är samlingsnamnet för ett hundratal kemiska ämnen som härrör från bland annat olika konsumentprodukter, men också från industrin. Forskarnas oro gäller den användning av släckskum som skett vid brandövningsplatser ända sedan 1980-talet. PFAS från brandsläckningsskummet har sedan under lång tid ansamlats i grundvatten. Detta har sedan förorenat dricksvattentäkter.
På grund av detta skrev nitton svenska miljöforskare till den dåvarande regeringen. De hade upptäckt något i tid innan det eskalerade, men fick inte riktigt den respons de förväntat sig. Hoten om miljöproblem hänger fortfarande kvar och därför har de nu också vänt sig till den nya regeringen med krav på åtgärder. En haverikommission står högst på listan.
Eftersom PFAS har en väldigt lång nedbrytningstid, anser forskarna på SvD:s Brännpunkt (9/10) att dess effekter på människan måste utredas. Den långa tiden som PFAS har läckt gör att det går att finna spår av detta i alla människors blod. Djurförsök har påvisat tydliga effekter på reproduktion, immunsystem och hormonsystem. Det slutar tyvärr inte där, människor har i studier kunnat uppvisa resultat som tyder på likartade effekter vid påverkan av PFAS. Genom föda får vi även i oss ämnet.
I USA har prover från sjöar och floder visat på att fisk, exempelvis öring och abborre, är särskilt utsatt för PFOS, varför fiskare som äter mycket fisk ges rådet att ersätta fisken med annan föda. Men även vid matlagning får människor i sig olika PFAS då ämnet ingår i de belägg som används i exempelvis grytor och stekpannor, för att maten inte ska fastna. Den federala miljöskyddsmyndigheten, EPA, i USA, anser att detta är en källa till förorening som än så länge bortsetts ifrån, men som kan komma att förvärra miljöproblemet ännu mer.
Trots att PFAS är ökänt inom forskarkretsar för att vara extremt hotfullt mot miljön, är ämnena inte förbjudna. Ett av PFAS-ämnena, PFOS, är omfattat av förbud, och det är också detta som funnits i brandsläckningsskum. Att lyckas få till ett förbud när det gäller kemiska ämnen är ofta en seg och mycket långdragen process. Industrin gör sitt bästa för att även skadliga ämnen ska få finnas kvar för användning, detta har inte minst arbetet för att få bort bisfenol A visat.
Att den nya regeringen tog upp dricksvattnets kvalitet i regeringsförklaringen, måste därför ses som ett oerhört viktigt steg. Vårt dricksvatten har vi tyvärr tagit för givet allt för länge.