Jag hade tänkt smita in på Systembolaget i Visby i onsdags för att handla lite tillbehör inför nyårsfirandet. En väldigt lång utomhuskö av gotlänningar som stod och trampade i kylan fick mig att avstå. Det är kanske bättre i morgon, tänkt jag med den typen av förhoppning som strider med det sunda förnuftet men ändå på något sätt överlever. Tillfälligt.
Men förhoppningarna dräptes naturligtvis ändå i går torsdag. Utomhuskön, innan man ens fick komma in i butiken, ringlade över och längs en god bit av gågatan till i jämnhöjd med en global hamburgerkedja. Och då syftar jag inte på Hansan.
Jag ställde mig längst bak i ledet. Tålamodet räckte i högst en minut. Medan jag stod där hann jag estimera vad som borde finnas i kyl, skafferi och barskåp och sade till mig själv.
– Det får vi för... flugornas herre... nöja oss med. Jag vägrar stå i den här kön.
På så sätt bidrog jag till att hålla nere Systembolagets försäljning under 2021. Det retar mig. Men inte tillräckligt mycket för att jag ska ångra att jag övergav en kö som var, eller borde vara, förödmjukande för varje medborgare.
Systembolaget har en del vänner bland sina kunder, och inte bara bland nykterister utan bland dem som tycker att det är bra med butiker som har ett stort utbud.
Själv måste jag säga att jag vid utlandsvistelser, i länder med en mer liberal syn på var man ska kunna köpa alkohol, aldrig har upplevt att utbudet är uselt. Varken i Spanien, Storbritannien eller Tyskland har jag sagt till mig själv:
– Åh vad jag önskar att Systembolaget fanns här också. Enstaka väldigt utspridda butiker med kinkiga öppettider. Och ingenting annat.
Det finns dock någon som satsar mer pengar och energi än någon annan på att övertyga om att Sverige behöver Systembolaget. TV-reklam och kampanjer. Annonsering, debattartiklar och hemsidor. Alla möjliga former av opinionsbildning utom, tror jag, sådana där flygplan som skriver på himlen med rök.
Det gör Systembolaget, angeläget om att framhäva vikten av sin egen framtida existens.
När politiskt beslutade statliga institutioner på detta sätt bearbetar medborgarna så tycker jag att de tjuvkopplar demokratin. Dessutom så använder de våra egna pengar till att indoktrinera oss. Vi får betala för propagandan som ska påverka oss.
Men Timbro har publicerat en ny rapport av David Sundén, doktor i nationalekonomi, om hur det inte finns något vetenskapligt stöd för att Systembolagets monopol verkligen reducerar alkoholkonsumtionen och missbruket på något meningsfullt sätt. Han finner att monopolets effekt, om man jämför med en liberalare marknad med alkohol i livsmedelsbutikerna, är en procent. Omräknat till en begriplig mängd är det mindre än fyra öl om året.
Det är verkligen inte bara tillgänglighet som påverkar konsumtionen. Hur bra är det för övrigt egentligen om kunderna handlar extra mycket för att slippa besöka specialbutiken så ofta?
Under de senaste 15 åren har Systembolaget gjort sig något tillgängligare genom öppettider, fler butiker och nätförsäljning och leverans. Alkohol har dessutom blivit tillgängligare genom privatimport. Men alkoholkonsumtionen har ändå gått ner, kanske för att det är fler som bryr sig mer om sin hälsa.
Om staten vill trycka ner alkoholkonsumtionen så är kanske det en framkomligare väg än att hålla sig med en monopolist som verkar mest fokuserad på att skydda sig själv.