I hälften av de toalettutrymmen som Aftonbladet testade fann man spår av kokain. Gotlands socialdemokratiska riksdagsledamot Hanna Westerén kallar det för "bedrövligt" när hon pratar med P4 Gotland. Det ligger det ju något i. Men finns det anledning att vara överraskad av att man i ett Europa översköljt av kokain finner spår av det även i riksdagen? Det tycker inte en narkotikapolis Aftonbladet talat med:
– Jag är inte jätteförvånad, kokainet finns överallt i hela samhället.
Det fanns en tid när det var sedlar som testades för kokain. Kemister vid University of Valencia offentliggjorde 2011 tester av sedlar från olika europeiska länder. Värst var det i Spanien där en genomsnittlig eurosedel var behäftad med 155 mikrogram rent kokain, vilket var fem gånger så mycket som genomsnittet för motsvarande sedel i tysk cirkulation.
Enligt en tidigare studie från 2006 så bar 94 procent av de spanska sedlarna spår av kokain. I Storbritannien var det knappt hälften av sedlarna.
Liknande studier har också gjorts i USA. En sådan från University of Massachusetts fann år 2009 att 90 procent av sedlarna hade spår av kokain. Värst var det i huvudstaden Washington – 95 procent.
Alarmerande siffror. Visst vittnade de om att kokainmissbruket var utbrett. Men hur utbrett? Det fanns faktorer som gjorde mätmetoden problematisk. Sedlar i cirkulation kontaminerade exempelvis varandra med mikroskopiska mängder kokain, bland annat inom ramen för bankernas kontanthantering.
När Aftonbladet torkade riksdagens toaletter med kokainservetter så är det också begränsade slutsatser man kan dra. Än mindre får det några direkta praktiska konsekvenser.
Det finns metoder som säger mycket mer om hur missbruket utvecklas, inte bara av kokain utan även av andra droger.
När tullens beslag av kokain slog alla rekord under 2023, så kan det i och för sig bero på att man blivit bättre på att hitta drogen. Sannolikare är att det huvudsakligen beror på att det funnits mer kokain att hitta. Det tidigare rekordåret var 2022. Så utvecklingen är verkligen inte god.
Ett ännu bättre mått som visar på ökad droganvändning är de testar man börjat göra av avloppsvattnet. Tester som fick social- och trygghetsborgarrådet i Stockholms stad Alexander Ojanne (S) att för SVT konstatera:
– Jag är verkligen förvånad över de höga provresultaten i innerstan på helgerna.
Till dessa halter bidrar alltså riksdagskansliernas avlopp.
Drogtest av skolelever är ett känsligt kapitel. De måste vara frivilliga.
På arbetsmarknaden har däremot drogtester blivit vanligare. Tidningen Kommunalarbetaren beskriver rättsläget:
"I kommuner och regioner gäller att arbetsgivaren ska kunna visa på att det finns vissa krav i verksamheten som motiverar detta, det kan gälla till exempel trafik och räddningstjänst. Då kan arbetsgivaren begära ett läkarintyg utfärdat efter en undersökning där drogtest ingår. En privat arbetsgivare kan kräva att den som söker en tjänst ska göra ett drogtest. Den som vägrar riskerar att inte få jobbet."
Om den som ska framföra fordon kan tvingas till test, borde det i så fall inte gälla även dem som ska styra landet? Det är tydligen motiverat.
Borde inte riksdagsledamöterna och deras partikanslier tillhöra de första som testas? De som i hemlighet är missbrukande lagbrytare utsätter inte bara sig själva utan även riket för risker. De har försatt sig i en situation där de med kemiska medel eroderar sitt eget omdöme. Dessutom gör de sig till möjliga mål för utpressning från dem – kriminella eller främmande makt – som får reda på deras hemlighet.