Det blev Emmanuel Macron och Marine Le Pen som gick vidare från första omgången till den andra 24 april i Frankrikes presidentval. Och väljarna har lärt sig att rösta taktiskt. Det är nämligen bara en poäng att rösta på ett av två eller högst tre partier eller kandidater som har chans att få mest röster i den typ av val det var i första omgången.
Vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon fick nästan 22 procent och var nära att få mer än Le Pen på 23,2 procent. Hade Mélenchon fått mer än Le Pen hade han ställts mot Macron, som fick 27,8 procent. Valet 24 april hade då blivit ett vänster-högerval.
För trots att Macron har varit minister i en socialdemokratisk regering har han visat sig föra en högerliggande ekonomisk politik och politik gällande arbetsmarknaden. Väljare som vill ha en bättre offentligt finansierad välfärd och social samt ekonomisk utjämning kan inte vara nöjda med Macrons politik. De som är nöjda med Macron är främst de som har det ganska bra ställt och ofta är välutbildade. Även de äldre, pensionärerna, stöder Macron i stor grad.
De som har låg eller medelstor inkomst och är arbetare har i högre grad stött Mélenchon eller Le Pen. Till det kommer den förras högre stöd bland yngre väljare och den senares högre stöd på landsbygd och i mindre orter. Båda har drivit ekonomisk politik med förslag om bättre villkor för de som har låga inkomster. Le Pen har en nationalistisk politik och skepsis mot EU samt vill minska invandringen.
Le Pen har dock framstått som mindre högerradikal i jämförelse med den mer högerextrema Éric Zemmour, som bland annat drivit motstånd mot invandring hårt och fick 7 procent. Högerpartiet Republikanerna kandidat var Valérie Pécresse och fick 4,8 procent. Socialdemokraternas kandidat Anne Hidalgo fick också lågt stöd, 1,7 procent.
I andra valomgången ser nästan alla av Zemmours väljare att gå till Le Pen. Hon får i mätningar nu mellan 45 och 49 procent. Flera som röstat på Pécresse, men även flera som stött Mélenchon, går till Le Pen. Den ekonomiska politik med förbättringar för de som är ekonomiskt pressade och har låg inkomst, som Le Pen har, attraherar en del av dem som röstat på Mélenchon.
Macron får också stöd av många som röstat på Mélenchon, som har uppmanat sina väljare att inte rösta på Le Pen. En del som röstade på Pécresse går till Macron också, som hon uppmanat anhängare att rösta på. Den gröna kandidaten Yannick Jadots 4,6 procent väljare går också främst till Macron. Han verkar i valspurten nu betona en ekonomisk politik som gynnar de som har låga inkomster för att parera Le Pens politik på det området.
Frankrikes president bestämmer över utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken och landet har kärnvapen. Väljare har därmed att ta ställning till vilken kandidat som de har förtroende för att vara överbefälhavare och besluta om kärnvapnen. Här ser Macron ut att ha fördel över Le Pen.
Macron hade inför första valomgången mycket att göra med utrikespolitiken apropå kriget i Ukraina. Men Le Pens fokus på ekonomiska frågor visade sig vara gynnsamt för henne. Macron behöver därför inför 24 april driva en aktivare valkampanj och ägna mer fokus på ekonomiska frågor. Macron har bland annat svårt att parera Le Pens populistiska politik gällande sänkning av en redan låg pensionsålder från 62 år till 60. Macron vill höja den, till 65 år.
En risk finns att högernationalistiska populisten Le Pen vinner. Det går att likna vid Donald Trumps oväntade valseger i USA 2016. Le Pen, som har många väljare som är missnöjda med olika saker, kan vara välmotiverade att rösta 24 april. Macron måste förmå väljare som kan komma att valskolka att rösta, eftersom de inte är så entusiastiska för honom. Macron måste förmå en hel del väljare att rösta på den som de tycker minst illa om: honom. Detta så inte den som de tycker mest illa om, Le Pen, blir president.