Dysterkvisten börjar med det faktum att vi människor inte är riktigt kloka. Klimatkris, svält och krig är några av de bevis jag tänker utveckla för mitt påstående.
Klimatkrisen är bevisad och de stora orsakerna är de växthusgaser vi släpper ut genom vårt sätt att leva. Alltså inte all mänsklighet utan vi i västvärlden och de som följt oss och vårt levnadssätt. Vad gör vi då åt det? Vad gör vi för att rädda den enda jord vi har att tillgå?
Det senaste klimatmötet gjorde trots allt framsteg, om än små. De länder som drabbas av klimatförändringarna ska kunna få ersättning genom fonder, vilket knappas tröstar de ö-nationer som riskerar att översvämmas och helt försvinna i takt med att polarisarna smälter och oceanernas vattennivåer höjs.
Vi fick också se en historisk överenskommelse där fossila bränslen ska fasas ut.
Vår svenska regering har ett eget sätt att ta sig an uppgiften med att fasa ut fossila bränslen. De anser ju att bränslepriserna är för höga på grund av inblandning av icke fossila bränslen i vår diesel och har därmed bestämt att öka den fossila andelen. Utfasningen som nu sker på order av vår SD-styrda regering gäller som ni förstår de ”goda” bränslearterna som skulle minska våra klimatavtryck.
Nyårsfirandet fick mig också att tänka på de stora skillnaderna vi skapat mellan människor här på jorden. Medan stora delar av västvärldens befolkning firade med ett överflöd av mat och dryck, svalt andra på grund av matbrist.
Att fördela jordens resurser mer jämställt skulle lösa många av dagens problem. Mindre svält, mindre fattigdom och större möjligheter till bra liv skulle till och med minska flyktingströmmarna.
Men det är väl inte att tänka på. De tio rikaste personerna i världen äger tillsammans mer än den fattigaste tredjedelen av världens befolkning, enligt organisationen Oxfam, och det skulle väl vara förmätet att tro att de tio rikaste skulle vilja dela med sig av inkomsterna de får av sitt ”hårda slit”.
Under nyårsnatten upplevde vi också smällar och explosioner på olika sätt. Medan stora delar av världens befolkning gick ut för att se fyrverkerier, tvingades andra att gömma sig i skyddsrum för att undgå bomber och drönare.
De krig vi upplevt de senaste tio åren visar med stor tydlighet att mänskligheten inte är klok. Inte ens de egna undertecknade krigslagarna följs längre vilket medför att civilbefolkning och sjukhus utnyttjas av ena sidan och attackeras urskillningslöst av den andra. Det blir inte bättre av att världens ledande länder inte kan stå upp för krigets lagar utan väljer att reagera olika utifrån vem som begår krigsbrotten.
Hur det kommer att se ut framåt är inte lätt att se genom dimman, men jag gör ett försök.
Så länge extremism, såväl religiös som politisk, behåller sitt grepp om stora delar av mänskligheten lär vi inte heller se någon förbättring. Risken är snarare att fler krig och konflikter bryter ut.
De nya internationella block av länder som håller på att byggas ut, där Ryssland, Kina och Iran är de mest kända, ökar spänningen i världen. Vad står på tur efter Rysslands invasion av Ukraina? En kinesisk invasion av Taiwan eller större inblandning från Iran i mellanöstern?
Som den dysterkvist jag är kan vi nog även se en ökad turism på de geografiska områden vars hela existens är hotad av klimatförändringarna. Fler som flyger dit för att hinna se hur öar och andra områden ser ut innan de försvinner. Att de ökade utsläppen från flygen snabbar på den processen är det nog få av de nya besökarna som tänker på.
Polariseringen i USA är inte heller något som skapar trygghet. Presidentvalet i slutet av året ser ut att bli en rysare. Oavsett utgång riskerar det USA vi känner att förändras radikalt. De välbeväpnade militanta högerextrema grupper som stödjer Trump skulle mycket väl kunna mobiliseras och utnyttjas både vid seger och förlust för den förre presidenten. Vi riskerar att få se något som får allvaret av stormningen av Kapitolium att blekna.
Ett USA som drabbas av allvarliga interna stridigheter kommer också att minska landets möjligheter att agera internationellt. Risken att USA drar tillbaka, eller minskar, sitt stöd till Ukraina är stor. Det i sin tur minskar Ukrainas möjligheter att vinna kriget mot Ryssland, vilket förvärrar det säkerhetspolitiska läget i norra Europa.
Avslutningsvis vill dysterkvisten ge en liten ljusglimt i allt mörker. Mitt bland alla extremister finns en stor andel vanliga människor som kan resa sig och säga stopp. Vanliga människor som vill se en värld i fred och en jord som kan bebos av flera generationer framåt. Jag hoppas det sker, men har lite svårt att se genom den dimma som framtiden göms bakom.