Centerpartiet presenterade förslag för att få länder så som Kina att ta sitt ansvar i klimatpolitiken och en ”handlingsplan” för energipolitiken. För oss något mer inbitna följare av svensk politik så brukar förslagen om både Kinas utsläpp och diverse olika handlingsplaner oftast vara pappersprodukter. De typerna av utspel är i hög utsträckning rika på problemformuleringar och väldigt tunna på konkreta förslag.
Vid en första anblick så tror man lätt att det även gäller för Centerns almedalsutspel. Handlingsplanen innehåller förslag om tillsättandet av en kriskommission för energiförsörjningen, skrivelser om att ”underlätta” för diverse goda initiativ utan att närmare beskriva hur detta underlättande ska gå till. I utspelet om Kina poängterar Expressens Ylva Nilsson (8/7) att flera av de förslag som Centerpartiet för fram redan på något sätt genomförda av EU. Allt detta befäster just den farhågan som nämndes tidigare, detta kommer nog inte leda till så mycket.
I dessa två utspel finns dock ett antal viktiga delar som gör att man måste ändra den initiala bedömningen. Det första, och nog en av de viktigaste sakerna för svensk energiproduktion, handlar om kärnkraften. Dels vil Centerpartiet bygga ut laddningskapaciteten till de befintliga kärnkraftverken för att kunna de ska kunna komma till full utnyttjning. Som konstaterats på denna ledarsida (1/7) kommer det göra mer för svensk elförsörjning än vad Liberalernas utkastande av reaktorer i varje hörn av Sverige kommer göra.
I och med detta utspel så befäster också Centerpartiet sin nyfunna och positiva inställning till kärnkraften. Även om den nuvarande positionen fortfarande är något ambivalent så är det bra att Centern är ett kärnkraftspositivt parti nu. Förhoppningsvis kan se ytterligare positionsförändringar till att förespråka, eller i alla fall acceptera, även utbyggd kärnkraft.
När det kommer till Kina och världen utanför Sverige och Europa så har Centerpartiet landat helt rätt. Hur vi ska få Kina att också bidra till att stoppa klimatförändringarna har figurerat i klimatdebatten till och från, men nästan alltid i anslutning till att Sverigedemokraterna försöker gömma sin ovilja att driva en seriös klimatpolitik bakom en nånannanism kopplat till Kina. Deras lösningar har centrerats kring att vi i Sverige inte behöver öka våra ambitioner så länge Kina släpper ut så mycket mer än oss. Det är helt korrekt att Sverige ensamma inte kan lösa en global kilmatkris. Det Sverigedemokraterna ofta glömmer är att precisera hur man ska övertyga Kina om att göra förändringar. Det är därför välkommet att Centerpartiet gör just det i sin debattartikel i Expressen (6/7).
Det som också är väldigt välkommet, inte bara för klimatpolitiken, utan också för svensk politik i allmänhet är att vi återigen verkar ha ett parti som ser lösningar i internationalism och europeiskt samarbete. De två fanbärarna för den borgliga internationalismen och EU-samarbetet har senaste åren varit upptagna med att försöka vinna SD-väljarnas gunst för att kunna fortsätta prata om den typ av frågor. Det är väldigt glädjande att Centerpartiet nu försöker axla den rollen.