När Reinfeldts regering 2007 drev igenom avdragsrätt för hushållsnära tjänster, känt som RUT, fanns det ett antal bakomliggande orsaker. Officiellt hette det att man ville omvandla en svart marknad till vit och dessutom skapa jobb till lågutbildade, speciellt då nyanlända som genom reformen skulle få in en fot på arbetsmarknaden. Men det sas även att reformen skulle vara självfinansierad. Det vill säga att alla de nya vita jobben som skapades skulle genom den skatt som lönerna genererade ge statskassan lika mycket intäkter som de skatteavdrag som gjordes.
Att Reinfeldts regeringen hade problem med att marknaden för hushållsnära tjänster till största delen var svart blev känt redan vid deras försök att bilda regering. Den ena efter den andra av deras tänkta statsråd erkände att de köpt bland annat städning av hemmen på den svarta marknaden. Vissa av de tänkta statsråden blev då avpolletterade medan andra godkändes trots skattebrottet. I och med rut-reformen fick branschen ett uppsving och många vita jobb skapades och i dag är de flesta tjänsterna som utförs i någons hem riktig betalda. Men utredningar visar trots allt att den svarta marknaden består, om än i begränsad omfattning.
När det gäller nyanländas möjlighet att genom Rut få in en fot på arbetsmarknaden har reformen inte heller blivit någon succé. I juni 2019 gav SNS ut en rapport som visar på att kommuner är bättre på att anställa personer med utomeuropeiskt ursprung inom hemtjänsten. Men även de privata städbolagen som inte utför Rut-tjänster var betydligt bättre på att anställa nyanlända än de företag som utför Rut-tjänster.
I tisdags offentliggjordes en rapport från Riksrevisionen som visar på liknande struktur för de som får anställning i Rut-företag. Det vill säga att det inte är nyanlända och personer med utomeuropeiskt ursprung som anställs. Riksrevisionens rapport visar att en betydande andel av dem som jobbar med rut-tjänster har européer. Sveriges liberala lag för arbetskraftsinvandring skapar här problem för den inhemska arbetslösa befolkningen.
I Riksrevisionens rapport kan vi även läsa ut att även det sista argumentet, att reformen är självfinansierad, faller då det saknas bevis för den tesen.
Vi har alltså en reform om omfördelar skattemedel från dem med låga inkomster till dem med höga inkomster. Något som dessutom ger en omfördelning från landsbygd till storstad. Rut har inte tagit död på den svarta arbetsmarknaden för hushållsnära tjänster. Reformen ger inte fler nyanlända eller personer med utomnordiskt ursprung arbete än liknande osubventionerade tjänster, snarare tvärtom. Och det sista argumentet, att det i alla fall är självfinansierat, visar sig inte heller stämma. Ändå försvinner årligen över 5 miljarder kronor av skattemedel som hade kunnat användas till skola, vård eller omsorg. Jag tycker det är en felaktig prioritering.