Ledare: S kan gå januariavtalets väg eller en dansk väg

Vilken väg ska S gå inför valet? Det finns två vägar. Den ena är beträdd, januarivägen. Den är samarbetet mellan avtalets fyra partier om budgetar. 
Nu meddelas nyheter ur deras budget. 21 september presenteras allt. Flera skattesänkningar görs och några ska visst komma i midsommartid valåret 2022. 
Det skulle i så fall vara i linje med en fördomsbild av politiker att de pumpar ut köpkraft till väljare innan val för att få deras röster. Det sker med skattepengar eller genom sänkta skatter. 
Januaripartierna kontrollerar ekonomin så länge inte V och de tre partierna till höger går ihop. 
Januaripartiernas, snarare regeringens, svaga punkt är migrations- och kriminalpolitiken. Det är på de områdena som M och SD har chans att vinna väljare som vanligtvis röstar socialdemokratiskt, särskilt arbetare och i mindre städer och orter. M och SD har redan gjort det visar mätningar.
S är dock inte nere i de låga nivåer runt 23-24 procent partiet hade innan coronan blev främsta samhällsfråga i mars. Men med 27-28 procent är S nu lägre än de 32-33 procent S var uppe i när coronapandemin var som allvarligast i april. 
Om S kan genomföra (mer) verkningsfulla förslag på kriminalpolitikens område, vilket C och L borde kunna gå med på och MP förmås till, skulle M, KD och SD kunna avväpnas på detta deras jämte migrationspolitiken favoritområde. 
Om visitationszoner fungerar i Danmark där S regerar tolererad av vänsterpartier och socialliberaler borde den typen av partier i Sverige kunna gå med på det. 
Migrationspolitiken kan bli svårare för S. Bara S var för alla 26 förslag som migrationspolitiska kommittén hade (betänkande läggs denna vecka). Regeringspartnern MP vara för tre. 
Vill det sig illa för S kan partiet förlora väljare bland särskilt arbetare och i mindre orter på migrationsfrågan, om politiken blir generös snarare än restriktiv. Kvar blir medelklassväljare, TCO- och Saco-medlemmar, och bra stöd i större städer och ett S på säg runt 23 procent. 
Och vänster- och välfärdsprofilen för S blir svag. Det blir då ett högt väljarstödspris för S att betala för att ha MP, C och L, och även V, i regeringsunderlaget. Frågan är om de fem partierna i riksdagen efter valet 2022 kan få ihop en majoritet av mandaten. 
Den andra vägen är den danska, som S gått där. S i Danmark har en restriktiv migrationspolitik och accepterat en hård linje som gäller på kriminalpolitikens område sedan de borgerliga regerat 14 av senaste 19 åren. Men S i Danmark har lagt sin välfärdspolitik och ekonomiska politik tydligt till vänster. 
Med den profilen har väljare, främst arbetare, återfåtts från högerpopulistiska, invandringsnegativa Dansk Folkeparti, som i valet 2015 fick 21 procent men 2019 minskade till knappt nio procent. S tappade visserligen till två vänsterpartier och socialliberala Radikale Venstre. 
Men de är partier som stöder en S-regering och är emot en borgerlig regering. Väljare förflyttades från högerblocket till vänsterblocket, som fick majoritet. 
S i Sverige får dock i nuläget svårt att gå över till den linjen. För det skulle spräcka januariavtalets samarbete med MP, C och L. Och särskilt för att det skulle innebära en restriktivare migrationspolitik än vad MP och C (och V) vill ha.
Januariavtalets väg liknar den regering med fem partier som leds av S i Finland. Den har dock en restriktiv migrationspolitik. 
Danmarks väg är en av få i Europa där S vinner arbetarväljare och regerar efter valet, tack vare en förändring av partiernas stöd så att S gynnas av det även om S ligger stilla i väljarstöd totalt.