Sveriges kommuner och regioner, SKR, har varit tydliga med att landets kommuner och regioner är i stort behov av resurstillskott. Redan förra året inför budgetbeslutet i riksdagen vädjade SKR om högre generella statsbidrag. Men utan att få det stöd de behövde av de styrande Tidöpartierna. Då föreslog S åtta miljarder kronor mer till välfärden medan regeringen och SD valde att höja brytpunkten för statsskatt. Resultatet ser vi i dag i det tuffa ekonomiska läge som kommuner och regioner befinner sig i.
Inför 2024 är läget ännu värre. SKR flaggar för ett behov på 30 miljarder för att bibehålla dagens nivåer på skola, vård och omsorg. Tidöpartierna skjuter till närmare hälften av det behovet. Resultatet kan ses genom skattehöjningar i Stockholm och stora varsel i Södermanland. Samtliga regioner känner sig tvingade att lägga fram en budget med röda siffror, det vill säga minusresultat.
Problemet är inte att vi nu ser en ny ekonomisk nivå i landet, då var det bara att mätta munnen utifrån matsäcken. Problemet är att det är en tillfällig svacka. Att då göra stora ingrepp genom att lägga ner skolor eller säga upp personal bara för att klara två tuffa år är inte ekonomiskt försvarbart.
Socialdemokraterna väljer att prioritera välfärden i sin skuggbudget. De lägger tio miljarder mer än Tidöpartierna, varav sex miljarder går till regionerna och fyra till kommunerna. Av de sex miljarderna till regionerna är fem generella och en vikt till personalsatsningar. Socialdemokraterna vill även omvandla två miljarder kronor som regeringen och SD ställer krav för att dela ut till rena personalmiljarder.
För att finansiera dessa satsningar föreslår S en skatt på den övervinst som bankerna gör på skillnaden mellan utlånings- och inlåningsräntan. S vill också trappa av jobbskatteavdraget för inkomster över 100 000 kronor i månaden.
Avskaffad skatt på plastpåsar, sänkt skatt på snus, stora varsel inom välfärden och höjd kommunalskatt, eller mer resurser till välfärden och högre skatt för banker och höginkomsttagare. Där är de stora skillnaderna.
Men det finns fler. Medan regeringen och SD bara ökar summan för ROT-avdraget väljer Socialdemokraterna att förändra rätten till ROT-avdrag. De vill att det även ska gå att göra avdrag för energieffektivisering. Det avdraget ska även gälla flerfamiljshus oavsett boendeform. Det är för mig ett efterlängtat drag. Hyresfastigheter är sedan länge orättvist behandlade men med detta förslag kan välbehövliga satsningar göras utan att kostnaderna läggs på hyresgästerna.
Förutom breddade möjligheter till ROT-avdrag har S en palett av olika förslag för att stimulera byggandet. Något som är ett vanligt sätt att smörja de ekonomiska kugghjulen och då byggandet är ner på nivåer vi inte sett sen 1990-tals krisen är det av största betydelse att den kommer i gång.
Socialdemokraterna köper regeringens jobbskatteavdrag, men som jag skrev tidigare vill de trappa av det för inkomster över 100 000 kronor i månaden. Men S ser också den orättvisan som jobbskatteavdraget skapar för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, ofta människor med funktionsvariationer. Därför vill S även sänka skatten för sjuk- och aktivitetsersättning och därmed ta bort de så kallade funkisskatten helt.
Även ensamstående föräldrar prioriteras i Socialdemokraternas skuggbudget. En extra utbetalning av barnbidraget och en tillfällig höjning av underhållsstödet med 500 kronor första halvåret 2024.
Det finns självklart budgeterade medel för att minska nyrekryteringen till gängen och öka polisens möjligheter att knäcka gängen.
Socialdemokraterna lägger en skuggbudget som tar sikte på välfärden och den ekonomiska kris som drabbat kommuner, regioner men även privatpersoner. Deras budget tar också sikte på de övervinster bankerna gör på ränteskillnaderna. Jag ser inte heller några problem med en avtrappning av jobbskatteavdraget för inkomster över 100 000 kronor, även om jag hellre sett ett helt avskaffande av jobbskatteavdragen i väntan på ett nytt skattesystem. De pengarna behövs bättre på andra ställen i samhället.
Det är en skuggbudget som på ett bra sätt belyser de stora politiska skillnaderna.