Arbetslösheten närmar sig nu sju procent och den största ökningen har skett bland män. För att inte göra arbetslösheten långvarig behöver A-kassan ett ordentligt omtag. Under onsdagsmorgonen var en sådan reform precis vad regeringen, med arbetsmarknadsminister Johan Pehrson i spetsen, presenterade. När efterfrågan planar ut drar den med sig utbudet i fallet. Det är en väsentlig del av marknadsekonomin, men den måste ackompanjeras både av en stark incitamentsstruktur och av rörlighet på arbetsmarknaden.
I regeringens reformering av A -kassan är det incitament som står i fokus. Efter de första 100 dagarna följer en tioprocentig nedtrappningen av stödet. Efter ytterligare 100 dagar sänks stödet igen med fem procent. Efter 300 dagar i arbetslöshet tar aktivitetsstödet vid, som även det kommer att avta stegvis. Varje avtrappning i A-kassan utgör en upptrappning av den lönsamhet som följer av att gå från arbetslöshet till jobb.
Vidare förändras även underlaget till A-kassan som, enligt förslaget, ska baseras på inkomst i stället för på arbetsdagar. Den uppgiften kan inhämtas från deklarationen, till skillnad från dagens system där blanketter utgör hegemoni. Det är en förändring som frigör tid för arbetsgivare och sänker tröskeln för att anställa. Det är små kraftfulla reformer som denna som tydliggör tidigare regeringars oförmåga att genomföra konkreta förändringar. Det inkomstbortfall som den arbetslöse drabbas av är tämligen enkelt att kompensera för. Det visar sig faktiskt nu även vara möjligt att bygga in incitamentsstrukturer för att ta sig ur arbetslöshet.
Avsaknad av sammanhang är däremot en kostnad som inte kan kompenseras för med pengar i handen. Att vakna på morgonen utan att vara behövd och utan vetskap om när ens förmågor kommer bli efterfrågade igen, skapar en orolig tillvaro. Att minimera tiden i arbetslöshet är kritiskt för både de drabbade och för ekonomin. Viss arbetslöshet är en naturlig följd av förändringar i ekonomin och den tekniska utvecklingen. Avgörande är dock att denna tid stannar vid en kortare period av omställning. Det kan handla om att byte av arbetsort, omskolning, specialisering eller nyttjande av kompetenser på ett nytt sätt.
Den starka incitamentsstrukturen i regeringens förslag premierar just den typen av omställning. Reformeringen av A-kassan är välkommen och på tiden. Det dröjer dock, enligt planeringen, till oktober 2025 innan det föreslagna systemet träder i kraft. Det hinner passera ännu en Alla hjärtans dag innan arbetslinjens förstärkning blir märkbar. Låt oss ändå hoppas att det redan nästa år är fler som får en kopp kaffe och ett geléhallon i fikarummet på jobbet.