Argumenten för att vi skulle vara mer olyckliga nu än tidigare, och att samhället är på väg åt fel håll, kan se lite olika ut. De oändliga möjligheterna i livet gör oss utmattade och skapar beslutsångest. Hög press på jobbet och konkurrens i karriärlivet gör oss stressade. Det är svårt att få det så kallade vardagspusslet att gå ihop. Digitaliseringen brukar pekas ut som en särskild bov när vi ständigt känner ett behov av att vara uppkopplade mot resten av världen.
Gemensamt för vad som pekas ut som orsaken till vår olycka är samhällets utveckling.
Men sanningen är att vi har blivit lyckligare sedan man började mäta lycka på 60-talet. Vad lycka är kan definieras på lite olika sätt, men det vanligaste sättet är att fråga människor hur tillfreds de är med sina liv. I en rapport från tankesmedjan Timbro har Rutger Brattström visat att befolkningen i de flesta länder har blivit lyckligare. Detta visar data får flera olika sammanställningar. Sverige har legat stabilt på ungefär 7,3 på en tiogradig skala sedan 2012. Venezuela, inte förvånande, har tappat kraftigt i lycka från 6,9 till 5,2 under samma period.
Vi blir lyckligare genom ekonomisk tillväxt. Många forskare på området har visat att det finns tydliga kopplingar mellan högre BNP per capita och högre genomsnittliga nivåer av lycka. Kanske inte helt oväntat har de östeuropeiska länder som övergått till marknadsekonomi upplevt de största ökningarna av lycka. Och när det kommer till stress i vardagen säger forskningen samma sak. Sedan millennieskiftet har vi fått mer fritid, vi sover mer och färre uppger att de känner sig tidspressade. Tvärtemot vad man kan tro när man följer samhällsdebatten. I Sverige har andelen som uppger att de har ett arbete med mycket tidspress inte förändrats nämnvärt de senaste 40 åren.
Marknadsekonomi och ekonomisk tillväxt leder alltså inte bara till högre välstånd utan gör alltså också att vi generellt mår bättre. I Sverige, liksom andra länder, bör vi därför fortsätta med tillväxtreformer. Inte minst för att Sverige är på väg att bli Nordens fattigaste land. För att vända utvecklingen behövs lägre skatter på arbete och företagande, färre regleringar och fortsatt tuffare bidragspolitik. Fler behöver jobba i stället för att leva på bidrag. På så sätt kan både välståndet och lyckan bli större hos befolkningen. Det samtidigt som makten över våra egna liv ökar.
Marknadsekonomi gör oss inte olyckliga, utan tvärtom. Budskapet av detta borde vara att politiken inte ska försöka skapa människors lycka. Det bästa är att politiken håller sig undan så att människor får utrymme att skapa den själva.