Krönika
Fram till 2025 räknar Energimyndigheten med att elproduktionen ska öka från dagens 160 TWh till 188 TWh. främst i form av landbaserad vindkraft. Samtidigt finns det stora planer för den havsbaserade vindkraften. Sverige behöver mer el. Framför allt i de södra elområdena. Men den mycket snabba vindkraftsutbyggnaden har fått konsekvenser för elsystemet. Vi bör också diskutera utbyggnadens logik och dess drivkrafter mer. Det svenska elsystemet byggdes ut under en lång tid och var behovsbaserat. Det började med vattenkraften, som successivt byggdes ut under 1900-talet. Oljekrisen i början av 1970-talet resulterade i att den svenska kärnkraften byggdes ut på rekordtid. Industrijobben och välfärden stod på spel och på bara 13 år byggdes tolv reaktorer.
"Elsystemet var mycket väl genomtänkt. Det visade sig framför allt när man byggde ut kärnkraften. Produktionen var rätt proportionerad, fanns geografiskt på rätt ställen och bidrog med grundläggande stabiliserande egenskaper för en säker överföring av el".
Det berättar Maja Lundbäck som tidigare arbetade med utveckling av systemansvaret och elsystemet på Svenska kraftnät i den nyutgivna boken Elsystemkrisen (Second Opinion förlag).
Så hur väl genomtänkt har vindkraftsutbyggnaden varit?
Tanken har varit att snabbt och billigt producera gröna kilowattimmar. En politisk vision om ett helt förnybart elsystem. Någon större möda verkar inte ha ägnats åt att fundera kring produktionens proportioner och geografi. Det påpekas ofta att vindkraften är billig och det stämmer. Investerarna är främst utländska pensions- och investmentsbolag. De ser de stora vindparkerna som en ren kapitalplacering, en följd av den enorma mängd grönt kapital som byggts upp i de extremlåga räntornas spår.
”Investerare har sökt med ljus och lykta efter projekt som ger någon form av avkastning, och då har vindkraften i Sverige lockat”, berättar Peter Chudi på Svensk Kraftmäkling i Elsystemkrisen.
De här vindparkerna har sedan låsts in i långa fastpriskontrakt utan möjlighet att kunna vara med och balansera upp frekvensen med olika stödtjänster.
”Jag tycker faktiskt att det är den värsta inlåsningen av nytta som skett på marknaden”, anmärker Svenska kraftnäts strategiska driftchef Erik Ek i boken.
Och nu växer obalanserna i systemet. Svenska kraftnät har flera gånger varnat för att en minskande andel planerbar elproduktion i kombination med en ökande oplanerbar produktion är en stor utmaning för leveranssäkerheten.
Konsekvensen är att Svenska kraftnäts kostnader för att kunna köra systemet driftsäkert snabbt ökar. För några år sedan uppgick den till 500 miljoner kronor per år. Om två år räknar man med en kostnad på mellan 6–7 miljarder.
Maja Lundbäck är säker på sin sak. Ju mer oplanerbar kraftproduktion som fasas in i det svenska elsystemet, desto instabilare blir det – med högre kostnader som följd.