Samla resurserna till en samlad livsstilsvård

Att mycket av den fysiska ohälsan i västvärlden är på många sätt självförvållad har vi vetat länge.

Om du snart inte ser dina fötter är det nog dags att ändra livsstil.

Om du snart inte ser dina fötter är det nog dags att ändra livsstil.

Foto: Gorm Kallestad/TT

Ledare2020-09-22 05:05
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Vår livsstil öppnar för risker med övervikt, stress, alkohol- och annat missbruk. Men trots dessa lärdomar, plus vetskapen om att en ändrad livsstil är en enorm vinst för både individerna och samhället, satsas inte mycket på dessa insatser i vården. 

Dessa problem ska samsas om resurserna på vårdcentralen. Det låter väldigt bra att många vårdcentraler har livsstilsmottagningar men om man hinner dö i kön är det mer en illusion av handlingskraft än verklig insats.

Det är självklart rimligt att de svårast sjuka som även de ofta får stå i kö länge prioriteras. Det är dessutom lagstyrt att det ska vara så. 

Men kanske vi behöver tänka om när det gäller hur vi organiserar vår vård? I dag finns en god ambition att oavsett vad du söker för ska det finnas en sådan kompetens på vårdcentralen. Alltså även visst psykiatriskt stöd och hjälp att ändra din livsstil. 

Efter ett drygt halvår med corona har allt det vi redan visste förstärkts och till alla andra riskfaktorer kan vi ni lägga isolering och brist på socialt umgänge.

En annan känd faktor är att Gotland ligger särskilt risigt till när det handlar om bland annat andelen överviktiga.

Kanske är det dags att ta tillfället i akt att tänka om. Många befarar att coronapandemin ska leda till en ökad psykisk ohälsa just på grund av de restriktioner vi tvingas leva med.

Att inte får röra sig fritt, inte röra vid varandra, inte träffas på konserter, teaterföreställningar eller fotbollsmatchen under en kort period är så klart inge fara men hur påverkar det oss på längre sikt? Vi lär bli varse detta ganska snart.

Det personliga ansvaret för hur man själv väljer att leva är naturligtvis stort. Just därför läggs också en känsla av skam och skuld till de fysiska konsekvenserna.  Det behövs inte alltid stora och omfattande insatser, det kan räcka med samtalsstöd och hjälp att lägga upp ett program för kost och träning. 

En utgångspunkt är att det ska handla om just en ändrad livsstil. Att lära sig och vänja sig vid att göra bra val vardagen och att man även planerar in och har koll på belöningar. Att helt utesluta livets goda leder inte till en sund och hälsosam livsstil.

Det är alltid roligt när amatörer önskegissar om sånt de inte vet något om. De som jobbar med dessa saker kanske skakar på huvudet nu men vore det inte bättre att samordna alla resurser som i dag ägnas åt livsstilsmottagningar på en och samma vårdcentral: Gotlands hälsocentral. 

Den kan gärna vara ambulerande. Antingen att man gör nedslag på vårdcentralerna runt om på ön, eller att man har en egen husbil/buss som man kan turnera med.  Besök på skolorna skulle ingå i uppdraget så att det här med ett sunt synsätt på hälsa kommer in tidigt i skolan. Inte bara genom idrotten utan ur flera perspektiv.

Det behövs säkert skjutas till ekonomiska resurser för en sådan satsning men den borde också spara pengar. Vi vet ju priset på att fortsätta göra som vi alltid gjort.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.