Kanske är det dags att ge uppdraget till externa utredare som inte själva berörs av de frågor de sätts att utreda.
Både lärare och skolledare har helt legitima orsaker för sina ställningstaganden. Däremot behöver skolorganisationen ses i ett större perspektiv och lika lite som det ska vara geografi som uteslutande avgör var skolor ska finnas är det var lärare har lust att jobba som ska styra.
Ifrågasättandet av två högstadier på norra Gotland i stället för ett kommer att finnas kvar så länge eleverna väljer bort dessa skolor till fördel för högstadier i Visby.
Precis som att familjer kommer att fortsätta välja bort dessa skolor så länge nedläggningshotet hovrar över dem och så länge kvaliteten inte kan uppfyllas på grund av brist på legitimerade lärare.
Dessutom ska det ekonomiska perspektivet läggas till ekvationen. Det finns beräkningar på att det inte är lika med minskade kostnader att lägga ner en skola. Snarare tvärtom.
Förutom denna svåra nöt att knäcka har barn- och utbildningsnämnden också ett underskott på 39 miljoner kronor att hantera. Det förklaras bland annat med ökade kostnader på grund av elevtapp. Givetvis går det inte att räkna bort kostnader för hyra, inventarier och andra kostnader man har oavsett antalet elever.
Samtidigt borde ju kostnaderna minska för ett minskat antal elever men detta står inget om i underlaget, om jag inte missat det.
Nu sätter nämnden in åtgärder med anledning av underskottet, bland annat ska den beprövade "farfarsprincipen" införas vid anställningar av andra än legitimerade lärare.
Det finns inget roligt med skolans utmaningar men det går ändå inte att låta bli att dra på munnen när man minns hur det lät från det rödgröna blocket när alliansstyret under förra mandatperioden talade om effektiviseringar.
Det kallade man en lek med ord och att man hellre borde säga besparingar (det är inte samma sak).
När nu den S-ledda barn- och utbildningsnämnden ska beskriva vad man gör för att komma till rätta med underskottet dyker ett alldeles nytt ord upp: resultatförbättringskrav.
Ja, eller: besparingar.
Skolorganisationen på Gotland kan inte vara huggen i sten oavsett hur verkligheten förändras och hur familjer väljer skolor för sina barn. Men serviceutredningen är ett långsiktigt styrmedel som tydligt pekar ut var det ska finnas offentlig service (Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 2019-2030).
Där står att: "Strategin har i uppdrag att särskilt beakta de geografiskt perifera områdena Fårö, Storsudret och Östergarnslandet.(---) serviceverksamheter som bedrivs inom dessa områden (---) får lov att kosta mer än inom övriga områden".
Det slås fast att det ändå finns gränser för hur små verksamheter som kan tillåtas, men inte av ekonomiska skäl. Särskilt gäller detta skolan: "Ingen elev ska behöva få sämre förutsättningar i livet till följd av en bristfällig kvalitet i utbildningen. Kan inte kvaliteten garanteras till följd av verksamhetens litenhet, så är längre transporttid istället ändå att föredra".
Med detta underlag är frågan tämligen enkel så länge man struntar i att se på troliga konsekvenser som att fler än i dag sannolikt skulle välja Visby om man ändå måste åka långt. Skulle högstadiet i Slite försvinna skulle definitivt många fler välja Visby istället för att få lika lång restid som det är från Visby till Fårösund.
Så risken är överhängande att vi i slutänden står med en högstadieskola utan elever på norra Gotland. Vad det skulle få för konsekvenser för norra Gotland kan man fundera på.
Vissa påstår att politikerna är fega som inte fattar beslut enligt tjänstemännens önskan, andra tror att det beror på att de vill "fiska röster". Sanningen ligger nog närmare beskrivningen ovan: politikerna tänker på konsekvenserna.
SOCKENBLAD
För tio år sedan ordnade Gotlänningens Tryckeri AB en tävling för alla fina sockenblad som produceras runt hela Gotland.
Nu är det dags att åter uppmärksamma dessa viktiga nyhetskanaler (både på papper och på nätet) och prisutdelningen äger rum på Pressfrihetens Dag den 3 maj.
"Vi tycker att all form av lokalt skrivande ska uppmuntras och öns sockenblad fyller en viktig funktion för sammanhållningen på landsbygden" säger Tommy Wahlgren ordförande i Gotlänningens Tryckeri AB i ett pressmeddelande.
Hör av er till mig om ni vill veta mer: eva.bofride@gotlandstidningar.se