Oppositionen består av ett antal partier som tillsammans hoppas att uppnå majoritet i riksdagen hösten 2022. För närvarande är det M, SD, KD och L.
Vilka av dem som kommer att ingå i regeringen om de får majoritet är oklart, antagligen bara M och KD. Kommer L in i riksdagen kanske de blir med.
SD ser ut att bli utanför regeringen, även om partiet får ett stöd på runt 20 procent. Partiet vill dock ha ganska långtgående uppgörelser om en M-ledd regerings politik och budget.
I flera val ha partierna gått till val vart och ett utan gemensamt program. Det gäller särskilt oppositionen. Den kan rent av ha motstridiga vallöften.
Tydligaste exemplet är de då tre borgerliga partierna 1976. M och Folkpartiet, FP (nu Liberalerna, L) ville bygga ut kärnkraften, likt den då sittande S-regeringen. Största oppositionspartiet, C, ville avveckla kärnkraften.
Det är få gånger som oppositionen haft gemensamt program för minst två av dess partier.
Dagens regeringsunderlag är fyra partier som har ett avtal som är i 73 punkter varav merparten genomförts och några till på väg att genomföras. Vänsterpartiet är inte med i det, men tolererar den regering som genomför avtalet.
Hur är det med dagens opposition? Moderaterna vill sänka flera skatter och det som heter skattekvoten och ofta kallas skattetrycket. Den kvoten är knappt 44 procent för 2020 (avser andel av bnp, summan av de producerade varorna och tjänsterna i landet per år). Några år före det har den varit runt 43 procent eller drygt 42.
Den tid då många tycker att den offentliga välfärden var bättre, de 30 åren 1977 till 2006, var skattekvoten flera procentenheter högre, i snitt runt 49 procent (ett spann på 47 till 51 procent täcker in de flesta av åren).
Både M och SD, de största partierna i en ny regerings underlag, vill anslå mer pengar till försvaret och rättsväsendet (polisen, domstolarna , fångvården). Det rör sig totalt om flera tiotals miljarder kronor mer och är minst en procent av bnp, uppåt 50 miljarder kronor.
SD ger intryck av att vilja ha en bättre välfärd. Om det stämmer vill rimligen partiet anslå mer resurser till det. Det framgår också av partiets förslag till budgetar de senaste åren.
De budgetarna har inte gått ihop utan summerat till underskott. Det gäller inte bara den som redovisades på hösten coronaåret 2020. Och M vill ha sänkta skatter och genomföra olika slag av nedskärningar.
Partiet vill minska biståndet, med 16 miljarder kronor på fyra år. Och hösten 2019 innehöll budgetförslaget från M nedskärningar på sjukförsäkringen med tio miljarder kronor, genom hårdare regler i den.
M vill sänka skatter och skattekvot. Frågan uppstår då: hur ska en bättre välfärd, som SD ger intryck av att förespråka, och mer anslag till försvar och rättsväsende som både M och SD vill ha, gå ihop med sänkt total nivå på skatterna, skattetrycket, som M vill ha?
Nyligen föreslog det tänkbara regeringspartiet KD att ge en månads extra ledighet för anställda inom sjukvården, apropå coronapandemin. Det skulle beröra minst 21 000 personer och är visserligen en engångsföreteelse. Det skulle också kosta och är svårt att förena med sänkt skattekvot.
Oppositionens partier har inte ett gemensamt program. Om man ser på vad de vill på de ekonomiska, skattemässiga och välfärdspolitiska områdena ser man en politik som inte går ihop.
Antingen ger den budgetunderskott. Eller så måste löften svikas: M om sänkta skatter och SD om bättre välfärd. Och KD ställa in sådant som extra månad ledigt för anställda i sjukvården.
Robert Sundberg