De etablerade partierna bygger sin politik utifrån en ideologisk övertygelse. Ideologin styr vägen man vill se för att lösa samhällets utmaningar. I riksdagen kan vi se en tydlig skillnad mellan partiernas sätt att ta sig an förslag och beslut, men även på lokal nivå, i kommuner och regioner, finns det skillnader.
För att medlemmar ska förstå hur partierna fungerar från idé till beslut erbjuds medlemmarna olika nivåer av utbildning. Nya medlemmar får veta hur den förening de gått med i fungerar. Hur den interna demokratin byggts upp och vem som har ansvar för vilka delar av verksamheten.
När det närmar sig val finns det utbildning som ger en grund att stå på i det politiska hantverket. Vad innebär ett uppdrag i en nämnd? Vad krävs av dig som ledamot i regionfullmäktige? Allt detta har jag tagit för givet att det gäller i alla partier. Men så är det tydligen inte, och när det gäller SD så finns det enligt David Baas en bakomliggande orsak. Något vi även kunde läsa om på Helagotland.se.
Ibland krisar det till sig i de lokala partiorganisationerna. Olika falanger som ryker ihop, eller en organisation som av andra orsaker inte fungerar som den ska. För de flesta partierna är det viktigt att de lokala organisationerna fungerar. De vill ju se en samhällsutveckling i partiets riktning även när det gäller frågor på kommunal och regional nivå. När det strular till sig lokalt tar partiets riksorganisation tag i saken. De erbjuder stöd och hjälp för att hitta en bra väg ut för partiet.
Men så är det inte inom SD vilket vi sett på många olika ställen runt om i landet där interna strider eller problem fått lösas utan att partiets riksorganisation verkar bry sig det minsta.
Enligt David Baas finns det en logisk förklaring till riksorganisationens ointresse, och jag är beredd att ge honom rätt.
Den fråga som SD driver avgörs i riksdagen. Vad som sker i Uppland, Norrland, Skåne eller på Gotland spelar ingen roll för partiets politik. Att SD ens har lokala organisationer är väl för att det är så demokratin är uppbyggd här i Sverige. Och ett sätt att samla medlemmarna där deras åsikter inte gör någon skada för partitoppens planer.
Att SD på Gotland nu är mitt i en kris som hade varit förödande för alla andra etablerade partier bekommer inte SD:s ledning. Möjligen kan de vara intresserade av det rättsfall som SD-Gotland dragits in i då den frågan är ekonomisk och ett eventuellt skadestånd möjligen kan drabba partiet centralt.
Inför förra årets val berättade Moderaterna om den utbildningsinsats de gjort för SD på Gotland. Enligt Unger fick SD utbildning i det politiska hantverket. Hur man ska läsa politiska handlingar, hur en budget är uppbyggd och hur man driver frågor i en kommun eller region är uppgifter som politiker måste kunna hantera, men som SD-Gotland inte hade, eller har, full kläm på. Det som förvånade mig var att det inte fanns en egen utbildningsorganisation inom SD som tog ansvar för sina lokalpolitiker och deras utbildning.
Efter det samtal som David Baas hade med oss på Gotlands Media förstår jag bättre.
SD är inte som andra partier. Det är i grunden ett enfrågeparti och den enda frågan partiet driver behandlas i riksdagen. Därför är det egentligen inte så underligt att Sverigedemokraterna saknar intresse för lokal politik, och lämnar sina lokala organisationer utan hjälp och stöd även när det krisar till.