Karlsson lyfte förvisso bland annat energipriser, jakt och sitt lantliga påbrå. Det konkreta i hans framförande rörde i stället ett nytt program för att bekämpa utländska stöldligor. Här närmast klämdes landsbygden in med skohorn
Stöldligor är absolut ett problem för landsbygden och det ska inte förnekas att det kommit förtjänstfulla motioner om landsbygden från SD. Partiet har dock en vänsterpräglad ekonomisk politik och syn på fördelningspolitik, samt har under perioder oftare röstat med Socialdemokraterna än med Moderaterna. Det är därför tveksamt om Sverigedemokraterna lyckas formulera en politik som attraherar lite mer frihetligt sinnade landsbygdsbor.
En slutsats som i och för sig krockar med hur många på landsbygden som faktiskt röstar på SD. Tidningen Land Lantbruk rapporterade nyligen (21/1) att SD med 28 procent nu är störst parti bland lantbrukarna. Må vara att underlaget är litet och att många inte svarat, men att C rasat och SD är starka på landsbygden är uppenbart.
Denna position har de dock inte fått på enbart egen politik, utan även på den konflikt som följt med dem. En röst på SD har setts som ett sätt att distansera sig från eller reta makten i Stockholm.
Än större styrka har dock varit att Sverigedemokraterna närmast setts som en garant för att Miljöpartiet inte fått härja fritt. Att knuffa fram Sverigedemokraterna när Miljöpartiet deklarerat att de vägrar ha med dem att göra har varit så nära det egentligen gått att rösta bort de senare. Det räckte ju att SD varit med och förhandlat det vinnande budgetalternativet för att MP skulle lämna regeringen.
Det är knappast en slump att Karlsson riktade udden mot MP när han pratade om bristande respekt för lokalsamhället och de kulturer som finns där. Att vara MP:s motpol genererar landsbygdsröster.
Att SD ska presentera en landsbygdspolitik är givetvis välkommet. Det går inte att vara ett av riksdagens största partier utan en politik för hela landet. Partiet har nått en storlek som både förpliktigar och komplicerar. Det förefaller dock svårt att skapa en politik som både lockar landsbygder som vill bli lämnade i fred och städer som svänger vänster.
Något inte minst M tvingats erfara. Att M styr Stockholms stad tillsammans med MP är för många på landsbygden anledning att misstro M som parti. Här har det mindre Kristdemokraterna en fördel.
Främst är dock det faktum att SD ska presentera en landsbygdspolitik en nödvändig varudeklaration. Det ger väljarna en chans att bli kloka på vad de faktiskt röstat på. Det sätter dessutom nyttig press på SD att leverera. Särart är inte längre nog.