Det politiska livet liksom lunkar på. Det är inte ofta det händer något utöver det förväntade.
Oppositionen rasar över ledningens politik. Ledningen kritiserar oppositionen för att inte ta ansvar. Så ser det ut lite oavsett vilka partier som sitter i ledning respektive opposition.
Men så ibland händer något som borde leda till rubriker och folkligt uppror men som bara passerar som ännu ett politiskt utspel. Det parti som kommer undan med det mesta, Sverigedemokraterna, deklarerade i gårdagens lokaltidningar att de minsann inte har lust att sitta och krysta fram några politiska förslag i regionfullmäktige.
"Vi sverigedemokrater sitter inte och krystar fram förslag för Gotland bara för att..! Det saknas knappast förslag från både höger och vänster och oftast är de inte av den karaktären att vi sverigedemokrater behöver djupdyka in i vår ideologi för att kunna ta ställning mellan förslagen".
Det helt oförblommerade föraktet för demokratin och sina väljare är häpnadsväckande.
När ska partiet börja granskas för sin totala passivitet? Varför ställer man upp i lokala val där man utlovade "förändring på riktigt" för att sedan bara sitta och singla slant om vilken politik från de andra partierna man ska rösta på?
De partier som man har som sin kärnverksamhet att håna för att de "förstört vårt land"?
Sverigedemokraterna på Gotland får över 600 000 kronor i partistöd för att bedriva politiskt arbete lokalt. Nästan 100 000 kronor skickar de direkt vidare till moderpartiet i Stockholm, vilket kan diskuteras.
Men att använda sina mandat och skattepengar som är menade för att bedriva lokal politik till att agera åhörare och röstboskap åt övriga partier, det är ett demokratiskt bedrägeri.
3 402 gotlänningar gav sina röster till SD i kommunalvalet. Hittills har dessa röster gjort lika stor nytta som om de hade kastats i sjön.
* * *
Med anledning av det jag skrev i går om bristen på borgerliga partier i programmet för Gotland Pride, kom det till min kännedom att de borgerliga partierna nekats stå bakom en programpunkt av övriga partier. Det gör mig beklämd men tyvärr inte särkskilt förvånad.
Det här med ord och handling är inte alltid synkat i vänsterpartierna.
Vänsterpartiet uteslöt en medlem som öppet jobbat mot hedersförtryck under många år och kallade henne rasist.
Socialdemokraterna i Hudiksvall petade i dagarna en medlem från sina politiska uppdrag för att, hör och häpna, hon blivit kär i och inlett ett förhållande med en sverigedemokrat.
Samtiden är sannerligen en utmaning för alla som gillar det här med sans och sunt förnuft.