När ungdomar misstänkta för grova brott kan rymma från SiS-hemmet genom att hoppa över ett staket, eller bli fritagna på väg till tandläkaren, är det tecken på att SiS-hem inte är platsen för dem. Även om säkerheten har blivit bättre finns det fortfarande utrymme för skärpningar av åtgärderna för att förhindra rymningar.
Exempelvis skriver SiS på sin hemsida att de ungdomar som har blivit placerade i ungdomshem i väntan på rättegång inte är föremål för inskränkningar i kontakter med omvärlden.
På mindre än en månad har tre rymningar gjorts från SiS-vården av ungdomar som antingen misstänks vara inblandade i skottlossningar eller rent av dömts för mord. Svängdörrarna på våra 21 SiS-hem måste stängas för gott.
På SiS-hem sitter såväl ungdomar som är dömda för grova brott som mord och våldtäkt men inte kan dömas till fängelse på grund av sin låga ålder, som ungdomar i behov av speciell tillsyn och vård. Till exempel ungdomar med självskadebeteende.
För de tungt kriminella ungdomarna är sannolikheten att placering på ungdomshem inte upplevs som ett straff. Per-Olof Wikström, professor i kriminologi, slår fast i sin rapport ”När brott blir ett acceptabelt handlingsalternativ” att det är viktigt för samhället att markera att brott inte är ett acceptabelt handlingsalternativ.
Det är dags att inse att SiS-hemmen inte ska inhysa grova brottslingar och mördare. De utlovade ungdomsfängelserna kommer inte en dag för tidigt.
De som argumenterar mot att det ska finnas ungdomsfängelser hävdar ofta att SiS har speciell kompetens för att ge ungdomar vård. Att dessa unga brottslingar sitter på ett rymningssäkert ställe hindrar självklart inte att adekvata vårdinsatser sätts in.
Samtidigt bör inte dessa rubrikskapande rymningar tillåtas ta fokus från det som faktiskt händer inne på SIS-hemmen. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) rapporterade i januari om de omfattande problem med maktmissbruk och allvarliga missförhållanden för placerade ungdomar. Det rör sig om våld och sexuella övergrepp från personal samt tvångs- och begränsningsåtgärder utan stöd i lag.
IVO konstaterar i sin rapport “Tillsyn av SiS särskilda ungdomshem 2021-22” att personalens kompetens måste höjas över lag och specifikt vad gäller funktionsnedsättningar.
SiS har dessutom brustit vad gäller hanteringen av sexuella övergrepp från personal vid ungdomshemmen. Basala rutiner som att begära registerutdrag innan anställning saknas. Anställda som misstänks för sexualbrott har fått fortsätta jobba med ungdomar under utredningen. IVO konstaterar att de anställdas perspektiv har fått gå före ungdomarnas behov.
En rejäl reform av ungdomsvården är nödvändig. Det gäller inrättandet av ungdomsfängelser för unga brottslingar och det gäller skapandet av bättre förhållanden på boendena för ungdomar i behov av vård. Alla ungdomar förtjänar att samhället ger de bästa förutsättningarna, men också att samhället ställer krav – på ungdomarna och på de som ska ta hand om dem.