Ska det vara munskydd eller Musse Pigg-öron?

Det är tyvärr lite svårt att känna stort förtroende för Folkhälsomyndigheten och statsepidemiologen Anders Tegnell.

Bara en symbol för följsamhet, om du uppmanas bära det i Sverige?

Bara en symbol för följsamhet, om du uppmanas bära det i Sverige?

Foto: Terje Pedersen/TT

Ledare2020-09-05 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Folkhälsomyndigheten har envist rackat ner på munskydd. De har inte ansetts tillföra något i kampen pandemin. Och jag har väl inga tunga invändningar mot detta budskap. Tvärtom är jag tacksam så länge jag och mina medmänniskor slipper gå runt och se ut som... tja, tandläkare. Inte för att jag har något emot just tandläkare, men håll med om att det inte är en bra "look" för gemene man.

Men statsepidemiologen Anders Tegnell sade något kuriöst i veckan. Inställningen till munskyddens effektivitet har väl inte ändrats precis, men nu har han funnit ett annat möjligt värde. GA publicerade i onsdags en TT-intervju som nedanstående är ett utdrag ur.:

– Det kan finnas en roll för munskydd på lokal nivå, sade Anders Tegnell som påpekar att det i sådana fall i första hand är som "symboliskt värde" om att man i övrigt följt alla andra riktlinjer och rekommendationer.

Om det är "symboliskt värde" som ska signaleras kan man väl lika gärna köra med Musse Pigg-öron eller en clownnäsa. Det verkar som om statsepidemiologen försöker gardera med kryss. Ett mycket märkligt uttalande.

Den svenska strategin mot pandemin har alltid varit oklar. Folkhälsomyndigheten har envist hävdat att det inte är flockimmunitet man siktat mot även om det är så som många har tolkat agerandet. Och när regeringen tagit mer än ett steg tillbaka och reducerat sig till ett transportkompani för Folkhälsomyndigheten, så har myndigheten tagit på sig att göra en del avvägningar mellan olika intressen som inte borde ankomma den.

Ett av de mer flagranta exemplen på detta var i våras när Anders Tegnell fick en fråga om hur han såg på Spotify och andra företag som uppmanat sina anställda att i görligaste mån jobba hemifrån. En statsepidemiolog som inte siktar på flockimmunitet och vill begränsa smittspridning borde väl vara positivt inställd till sådana initiativ. Det borde väl vara bra för alla om smittspridningen på detta sätt kunde begränsas och inte bara för dem som flyttar hem jobbet? Men Anders Tegnell valde att av ideologiska problematisera Spotifys agerande. Alla grupper på arbetsmarknaden har inte denna möjlighet, menade Tegnell, och arbetsgivare borde överväga hur vi ska fortsätta ha ett jämlikt samhälle innan de uppmanar just sina anställda att jobba hemifrån.

Det låter ju inte som en statsepidemiolog som har sina prioriteringar klart för sig.

Folkhälsomyndigheten har också tvingats inta en helt annan inställning med tiden. Numera, även i höst, uppmanas alla som kan att jobba hemifrån. Och det är ju verkligen inte enda exemplet där Tegnell och myndigheten tvingats ändra inställning. Ibland från ståndpunkter som intagits med en i efterhand genant tvärsäkerhet.

Jag vill inte vara på något sätt vara alarmistisk om pandemiläget i Sverige, men jag önskar att jag hade större förtroende för den myndighet som getts ett så stort ansvar.

I sammanhanget vill jag så här drygt 100 år efteråt tipsa om en pandemi, en influensa, som var mycket värre än covid-19. Den kom oegentligt att kallas Spanska sjukan, men den uppstod vid smittöverföring från fåglar till människor i USA och spreds soldater emellan på militära förläggningar. Soldater som skickades till Europa. Att sjukdomen kom att associeras med Spanien berodde på att medierna i neutrala Spanien var fria att skriva om pandemin och dess härjningar, medan den tystades ner i de krigförande länderna. Och den skördade globalt många gånger fler offer än första världskriget och alla dess blodiga slag. Kanske 100 miljoner döda. Bland annat detta kan man lära sig av det program om Spanska sjukan som nu sänds på Axess TV.