Men det är ändå sant, och inte bara periodvis som man kan få intryck av om man lyssnar på Region Gotland. Och det är ingen liten sak. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är det i trakten av 7 miljoner människor varje år som dör i förtid på grund av förorenad luft, utomhus eller inomhus.
Enligt sajten forskning.se dessutom luftföroreningar en bidragande orsak till både demens och psykisk ohälsa.
Det finns naturligtvis smogplågade delar av världen där problemen är mycket värre än här. Vi kan åtminstone inte se luften vi andas. Men även här är god luft en viktig hälsofråga. Och när det gäller luftburna partiklar skriver Daniel Nilsson, som är nationell samordnare gällande luftkvalitet på konsultföretaget Ramboll:
"Bland de städer som uppmäter högst värden finns Norrköping, Göteborg, Stockholm, Linköping och Visby."
Med tanke på hur länge det varit känt att Visby har problem med luftkvaliteten är det förvånande hur lite som gjorts åt saken. På onsdagmorgonen kom det ett pressmeddelande från Region Gotland där man bland annat skrev att:
"Halkbekämpning med sand och krossmaterial av vägar och parkeringar medför ökade partikelhalter i Visbyluften. Materialet mals under vintern ned till ett fint damm som lätt virvlar upp nu under våren och sprids i luften vi andas.
Region Gotland och Trafikverket utreder nu om granitkross kan användas som halkbekämpning i hela Visby från nästa vintersäsong, eftersom det inte mals ned till damm lika snabbt."
Granitkross har redan använts i mindre skala i istället för kalkbaserat material. Vad tänkte man att man skulle lära sig hur luftkvaliteten påverkades av det, när man framhärdat med samma typer av material som tidigare i andra delar av staden?
Det påstås att man i Visby snabbare sopar upp det halkbekämpningsmaterial som skräpar på vägarna, så att det inte i onödan ska bidra till att försämra luftkvaliteten. Men jag kan bara konstatera att när jag nyss korsade en gata i Visby så mer eller mindre vadade jag genom grus. Men jag måste erkänna att jag inte gick ner på knä för att undersöka vilken sorts grus det var. Och inte bara för att det vore dåligt ur trafiksäkerhetssynpunkt.
En metod som använts i andra städer för att förbättra luftkvaliteten är att kommunen förbjudit dubbdäck på delar av vägnätet. Det vore en riktigt dålig idé på Gotland. Att förbjuda dubbdäck på en ö där man bestämt sig för att inte halkbekämpa med salt skulle vara direkt hälsovådligt.