Juridik är inte en svartvit metod att bedöma brott och utdöma straff. Det handlar alltid om tolkningar och avvägningar som inte har med skuld eller oskuld att göra utan vad som kan bevisas och inte.
Ing-Marie Wieselgrens mördare har erkänt sitt brott och han har förklarat hur det blev som det blev och vad hans syfte var.
Att det handlade om att skapa terror och stor skada på det svenska samhället är – som det heter – otvistigt. Men det betyder inte att resultatet för den skull är att beakta som terrorbrott.
Det blir tekniskt och lite cyniskt när det juridiska ska vägas och prövas. Det planerade brottet mot partiledaren Annie Lööf (C) bedömdes som terrorbrott om det hade genomförts. Men inte det fullbordade mordet på Ing-Marie Wieselgren.
Detta för att den ena är partiledare och den andra tjänsteman. Inte för att den ena är mer värd än den andra utan för att det finns avgränsningar för vem eller vilka som ingår i landets yttersta ledning.
TT förklarar: "Kretsen personer vars funktion i sig kan medföra att ett mord kan kvalificeras som ett terrorbrott är starkt begränsad, skriver rätten i sin dom. Dit räknas exempelvis bara personer som ingår i den direkta statsledningen, bedömer den."
Så även om syftet var att skada Sverige i grunden anser tingsrätten att brottet inte uppfyller kriterierna för terrorbrott.
Man kan gissa att domen kommer att överklagas då det prejudicerande och principiella värdet är stort. Inte minst är det viktigt att avgöra var gränserna går för just terrorbrott.
Tingsrätten menar att just detta brott inte skadade Sverige i så hög grad att det går att klassa som terrorbrott: "Men terrorlagstiftningen ska tillämpas "restriktivt" – och mordet bedöms av rätten inte ha skadat eller kunnat skada Sverige så allvarligt som krävs för att det ska bedömas som terroristbrott" förklarade lagman Per Sundberg för TT.
Skadan på Sverige utgörs dock inte enbart av vilka personer som skadades eller hur många som befann sig i riskzonen just denna dag i Visby. Skadan har redan fått konsekvenser då hotet mot Annie Lööf vägde tungt i hennes beslut att lämna politiken.
Kvinnor i offentlig ställning är särskilt utsatta, inte minst från högerextrema grupperingar som Almedalsmördaren hittat sin näring i.
Ännu en studie har slagit fast att kvinnor i politiken är mer utsatta än sina manliga kollegor: "Nästan var tredje svensk politiker utsätts årligen för hot, trakasserier eller diverse skrämseltekniker. Värst drabbas kvinnor på framträdande, folkvalda poster. Det visar en ny studie från Uppsala universitet." (SVT 29/11).
Att fler, både män och kvinnor, drar sig för att engagera sig på poster där offentlighet kommer på köpet, är inte konstigt med denna vetskap.