Om jag kom hem en dag och möttes av en skylt med texten: Ursäkta röran vi renoverar er väg, så skulle jag bli snopen men nog tänka att det var något som markägaren tagit itu med. Bra. Om nu vägen varit dålig. Eller att vägsamfälligheten fått ett ryck.
Aldrig skulle jag kunna tro, misstänka eller räkna ut att det kunde vara en multinationell cementjätte som genom en lokal entreprenör blivit kvitt rester från en fabrik. Med innehåll som jag därefter ska behöva oroa mig för ska läcka in i min brunn.
Men norr om Visby, vid Hästnäs, ligger nu tonvis med rester från cementtillverkningen i Slite nerfräst under vägen. Det är så absurt att det är svårt att tro att sådant händer i Sverige.
Det har snart gått två år sedan boende längs vägen vid Hästnäs reagerade på att deras väg rustades och att ämnet CKD fått huvudrollen i vägarbetet.
Cement kiln dust, CKD, är en biprodukt från cementtillverkningen. Stoft som är avskilt i processen. Blandat med cement blir CKD produkten Multicem. ”Ett viktigt val för återuppbyggnaden av E6 i Stenungsund”, om du frågar Heidelberg Materials.
Men vid Hästnäs användes CKD utan inblandning av cement.
– Det var en geggig smörja i över ett halvår, sade närboende Märta Nummelin i P4 Gotland.
Det var februari 2023. Varken markägare eller vägsamfällighet hade beställt vägarbetet. Kanske var det meningen att de skulle bli glada över sin nya ”cementväg”. Men vetskapen att 600 ton fabriksrester har försvunnit ner i backen i deras närområde gör det svårt att glädjas.
Boende vid Hästnäs har krävt att vägen ska återställas. Att avfallet från fabriken ska väck. Men 2025 ligger vägen kvar. Och i omkringliggande vatten stiger halterna av arsenik. Blyinnehållet i det provtagna materialet överstiger gränsen för att få användas i området.
Här har samhället svikit de boende som utsatts för ett övergrepp av Heidelberg Materials och entreprenör. Hur kan man från fabrikens sida göra sig av med avfall/produkt som tillåts användas på det viset?
Stenbrytning eller inte på Filehajdar i 30 år till. Den 21 januari drar mark- och miljödomstolen i gång förhandlingen om täktansökan.
Det kommer att ställas en massa frågor om riskerna med det framtida grundvattnet på Gotland. Utökad brytning kommer att ge påverkan på vattnet. Det råder det ingen oenighet om. Frågan är om det kan accepteras.
Men vid sidan av den rafflande domstolsprocessen borde det ha ställts fler frågor om vägen vid Hästnäs. Den vägen är ett bevis för att det går att skita i hur verksamheten påverkar för boende och deras vatten. Och komma undan med det. Fast man är ett miljöcertifierat bolag.
Heidelberg Materials fabrikschef Matilda Hoffstedt har beklagat; sagt till P4 Gotland att det var fel att bolaget sålde CKD utan inblandning av cement för vägbygget vid Hästnäs.
Vad är det medgivandet värt? Vad hjälper det de boende vid Hästnäs att bolaget ändrat sina rutiner först när skadan kan vara skedd. Det var inte lämplig att sälja den här restprodukten, så som skedde.
Polisen i Visby lade ner förundersökningen om misstänkt miljöbrott. Det saknades förutsättningar att styrka brott mot viss fysisk/juridisk person fick de boende veta.
Också Region Gotlands åtalsanmälan gav noll rättsligt efterspel. Miljöskyddsinspektör vid regionen anmälde misstänkt brott mot
miljöbalken, med misstänkt brott mot områdesskyddet, otillåten miljöverksamet. Men kammaråklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål lade ner förundersökningen. Åklagaren anser sig inte kunna bevisa att det funnits uppsåt eller sådan oaktsamhet att vägfixet var brottsligt.
Heidelberg Materials borde avkrävas ansvar för sitt avfall – om de nu valt att sälja sitt damm – så att det inte kommer till användning så att det skadar oskyldiga människor som inte bett om någon vägförbättring. Det är deras "produkt".
Miljöåklagare borde återuppta förundersökningen annars lär vi få sätta upp vägbommar för att freda våra grusvägar, om det är tillåtet att sådant som skett på Hästnäs får ske över huvudet på vägföreningar och markägare.
Mark- och miljödomstolen ska till Filehajdar och titta på det nuvarande brottet och platsen för utökad brytning.
Hästnäs är ingen ”brottsplats”, men det vore klädsamt mot de boende där om mark- och miljödomstolen utökade sin syn i den gotländska terrängen. Jag tror att boende gärna ger en guidad tur om hur ”fiffigt” Slite-fabrikens avskilda cementdamm kommit till användning i en gotländsk grusväg.
I Visbys vattenskyddsområde, där de boende fått lära sig att inte ens tvätta sina bilar.
Så här stavas skandal vid Hästnäs: Heidelberg Materials.
Rättstavningsprogrammet reagerar inte på att det skulle vara fel något fel i den meningen.