Ledare: Skattebetalarna står för botoxen

Många läkemedel förskrivs felaktigt. Konsekvenserna blir att de som verkligen behöver läkemedel inte får tag i dem. Samtidigt tvingas skattebetalarna finansiera den organiserade brottsligheten.
Riksrevisionen har dragit slutsatsen att det finns brister i statens styrning och tillsyn av läkemedelsförskrivningen. Läkare förskriver läkemedel till personer som egentligen inte behöver dem. Till exempel skriva ut botox för rynkor i stället för migrän eller annan åkomma, samt diabetesläkemedel för viktminskning.

Detta resulterar i att användaren har möjlighet att dra nytta av högkostnadsskyddet, vilket subventionerar vissa läkemedel. Mellanskillnaden finansieras med skattemedel. Att högkostnadsskyddet finns är bra och en viktig del i välfärden, men det innebär också att när läkemedlet blir billigare så belastar det skattebetalarna. Och där ska varken skönhetsingrepp eller missbruk ingå.
Bara under perioden november–december 2022 kostade felaktig förskrivning av nya diabetesläkemedel samhället ungefär 20 miljoner kronor.

Bristen på tillsyn lockar även den organiserade brottsligheten. Läkare får skriva ut exempelvis narkotikaklassade läkemedel, botox och tillväxthormoner inom ramen för högkostnadsskyddet. Detta har utnyttjats genom att användaren har sålt vidare preparaten till betydligt högre priser.
Och det är långt ifrån bara skattebetalarna som påverkas. Patienter med medicinska behov tvingas stå utan läkemedel de behöver. En oro som Diabetesförbundet har lyft fram då de noterat brist på vissa diabetesläkemedel, däribland Ozempic, eftersom läkemedlet nu även förskrivs till överviktiga personer.

Självklart är det bra om man kan hitta flera användningsområden för läkemedel för att hjälpa fler människor. Men förutsättningen för detta är ju dock att tillgången är tillräckligt hög så att de patienter för vilka läkemedlet är livsviktigt har tillgång till det.
Att detta har blivit ett så pass stort problem beror delvis på att ansvariga myndigheter saknar rätt förutsättningar för att kunna genomföra en effektiv tillsyn. Till exempel har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ingen möjlighet att använda befintliga registeruppgifter för att söka efter läkare och andra som faktiskt felaktigt förskriver narkotikaklassade läkemedel och andra åtråvärda läkemedel. Detta innebär att det finns en risk för att viktiga missförhållanden inte upptäcks.

Hur läkemedel hanteras i dag är helt enkelt inte hållbart. Riksrevisionen har lämnat flera förslag på hur det ska bli bättre, däribland just genom att ge IVO möjlighet att använda uppgifter om förskrivning av läkemedel i sin tillsyn.
Förhoppningsvis agerar regeringen skyndsamt. Skattebetalarna ska varken behöva finansiera organiserad brottslighet eller betala för svenskarnas fåfänga.