Elnätet, som transporterar elen till din bostad, ägs av det företag som har monopol på respektive nät. Du har därför ingen möjlighet att konkurrensutsätta nätägaren genom att välja en annan leverantör, utan är bunden till det företag som äger elnätet där du bor.
För att skydda konsumenterna på denna monopolmarknad ska Energimarknadsinspektionen reglera elnätsföretagens intäkter från elnätsavgifterna. I en debattartikel i SvD menar Sten Lindgren, styrelseledamot i Småföretagarnas Riksförbund, och Bengt Ekenstierna, industriell rådgivare med bakgrund inom energibranschen, att Energimarknasinspektionen inte tar sitt ansvar väl (10/8). ”Myndigheten tycks ha lagt ner arbetet med att värna elkundernas intresse”, skriver de.
Debattörerna menar att detta har lett till att elnätsföretagen höjer elnätsavgifterna oskäligt mycket. ”I dag svarar elnätsavgiften för två tredjedelar av elräkningen. En elkund i SE4 som förbrukar 10 000 kWh får betala minst 30 000 kronor för sin elförbrukning”, skriver de. De pekar också på att myndigheten ”har accepterat att intäktsramarna för de svenska elnätsbolagen de kommande fyra åren höjs med 100 miljarder kronor – en ökning med 35 procent”.
Många delar nog bilden att elnätsavgifterna ökar anmärkningsvärt mycket. En uppfattning som stärks av Nils Holgerssongruppen, ett samarbete mellan flera svenska organisationer som har till uppgift att följa och analysera utvecklingen av boendekostnaderna. Medan Ellevios avgifter sänkts, höjs Vattenfalls och EON:s.
Argumenten som anförs för höjningarna brukar vara ökat investeringsbehov och ökade kostnader för energi. Det stämmer förvisso att nätet måste underhållas och att högre elpris ger högre kostnader för överföringsförluster, men kan det verkligen rättfärdiga de kraftiga höjningar vi ser?
Lindgren och Ekenstierna pekar på att elförbrukningen minskat de senaste 30 åren, att elnätsföretagen redan fått löpande betalt för förnyelse av uttjänta elnät och att det är elproducenten som får betala alla kostnader för anslutning, solceller undantaget. Det här jättestora investeringsbehovet är svårt att hitta.
Det verkar ju inte som att elnätsföretagen behöver suga på ramarna. Tvärtom. ”Några av de stora elnätsbolagen avkastar i dag oskäliga 30–45 procent av sina intäkter i form av vinst i sina verksamheter”, hävdar Lindgren och Ekenstierna.
Lindgren och Ekenstierna gör det lite lätt för sig när de glömmer att det är elnätsägarna som måste köpa extra el för att kompensera för förluster i det statligt ägda nätet. Det borde ändras. Däremot har de rätt i att lagstiftningen måste skärpas och tillsynen bli bättre. Lagstiftarens intentioner är trots allt att säkerställa rimlig avkastning och skälig elnätsavgift. Ingen vill se sin enda elnätsleverantör gå omkull, men elnätsavgifterna slutade vara skäliga för länge sedan.