Skolprocessen borde ha inletts med stormötet

På torsdagkvällen ordnar regionen en samlad information kring förvaltningens översyn av framtida skolorganisation.

Följande åtta landsbygdsskolor vill förvaltningen lägga ner enligt förslaget. Överst från vänster Eskelhem, Stånga, Endre, Sanda, Kräklingbo, Vänge, Öja och Stenkyrka skolor.

Följande åtta landsbygdsskolor vill förvaltningen lägga ner enligt förslaget. Överst från vänster Eskelhem, Stånga, Endre, Sanda, Kräklingbo, Vänge, Öja och Stenkyrka skolor.

Foto: Arkivbilder

Ledare2020-10-07 05:05
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det skulle man naturligtvis ha gjort som första led i denna process. Nu upprepas exakt samma sak som sist. En lång och smärtsam process som skapar väldigt mycket oro och bristande tillit till snacket om att hela Gotland ska leva.

Inte blir det bättre av att delar av Centerpartiet ägnar sig åt nån sorts självskadebeteende när man bidrar till uppfattningen att förslaget skulle vara Centerpartiets. Att politiska motståndare försöker klistra förslaget på Centerpartiet är förväntat. Men när antydan om samma sak kommer från de egna leden får det självklart väldigt mycket större tyngd och trovärdighet.

Det var ingen skräll att tjänstemännen skulle komma med ett förslag som i stort liknade det som lades sist det begav sig för cirka tio år sedan. Ingenting har ju hänt sedan dess: alla de brister och anledningar till att vissa skolor låg i riskzonen kvarstår. Inget har gjorts för att förebygga det som nu händer.

Naturligtvis förutsåg man att det här kommer att röra upp hela Gotland. Inte för att gotlänningar är lättkränkta utan för att det här handlar om livets närmaste saker, både för familjer och för de bygder där skolorna finns. 

Att i det läget först gå ut med "listan" och sen dröja flera veckor med helheten och information till politikerna var inte särskilt pedagogiskt eller genomtänkt. Det lägger inte minst en orimlig börda på lokalpolitikerna i de berörda trakterna. De får alla frågor och avkrävs ansvar utan att ha hela bilden.

När regeringens utredare lämnar över viktiga underlag och rapporter görs det ofta i form av en presskonferens som alla kan se. Denna utredning borde presenterats på ett liknande sätt så att utredare och politiker tog initiativet och inte som nu, tvingas att defensivt svara på tusen frågor trots att ingenting är klart

Liksom förra gången är jag ganska säker på att i slutänden kommer det att bli ungefär som sist. Då var också ett tiotal skolor i farozonen men "bara" en lades ner. 

Med det sagt blir ingenting bättre av att låtsas att man kan sopa alla problem under mattan och fortsätta som vanligt. Utredningen pekar ju inte på konstruerade dilemman utan på verkligheten och en omvärldsanalys som ger ett sannolikt scenario för framtiden som behöver mötas med politiskt ansvar.

Självklart är denna fråga extra svår för det enda parti som nånsin avkrävs politiskt ansvar för landsbygden. Självklart kommer detta att göra ont eftersom allianssamarbetet måste mangla frågan fram till en kompromiss och vi vet att Moderaterna inte har samma linje vad gäller vikten av att värna landsbygdsskolorna. 

Men då behöver tiden ägnas åt att ta fram konstruktiva argument och samlas kring dessa för att visa att det finns bättre alternativ. Förhoppningsvis kommer det fram många goda argument under de tre veckor som dialog med berörda skolor, dess elever, föräldrar och lärare nu tar vid.

Vad behövs för att fler ska välja "sin" skola så långsiktigheten kan uppnås? Varför hjälper det inte ens där 100 procent väljer "sin" skola?

Och som jag skrivit förut, vill politikerna ha nån som helst trovärdighet kvar i frågan, kan man inte gå ifrån servicestrategin första gången den prövas i skarpt läge. Det betyder att skolor ska finnas i Öja och Kräklingbo.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.