Nu måste det påtalas att utredningen är en tjänstemannaprodukt och att politikerna ännu inte lagt sin hand på den. Men politikerna får det utredningsförslag de bett om. Redan i regionfullmäktige beslutets första mening beskrivs besparingsmålet. ”Barn- och utbildningsnämnden har fått i uppdrag av regionfullmäktige att utreda framtidens skolorganisation på Gotland utifrån en kostnadsbild som närmar sig referenskostnaden i kostnadsutjämningssystemet med bibehållen kvalitetsnivå.” Så att påstå att utredningen inte har med besparingar att göra är att blunda för verkligheten.
Politikerna var överens om att det behövdes en skolöversyn, men riktlinjerna för översynen hade blivit annorlunda om de rödgrönrosa oppositionens förslag vunnit gehör i regionfullmäktige. De yrkade på ”att översynen av förskole- och skolorganisationen ska ha som mål att alla elever ska klara skolans mål. Uppdraget ska syfta till att förbättra kvaliteten utan att skolans kostnader ska öka.”
Nu är utredningen gjord och det material som finns att grotta ner sig i kommer leda till en förändrad skolorganisation. Skolor kommer att läggas ned. Men i förslaget som tjänstemännen ger i utredningen reagerar jag starkt på den magnet som Visby verkar vara för utredarna. Hela den omorganisation som föreslås bygger på att allt ska närmare Visby. Genom ändrade skolområden trycks eleverna allt närmare Visby rent geografiskt. Storsudret och Östergarnslandet kommer enligt förslaget att bli helt utan grundskolor. Dessutom blir Fårösund av med högstadiet. Havdhem kommer då att bli den orten längst söderut med grundskola F-6 och Hemse den orten längst söderut med högstadium. Östergarnslandets närmaste grundskola blir i Roma och för högstadiebarnen från Fårö väntar dagliga resor till och från Slite. Detta om tjänstemannaförslaget blir verklighet.
Jag är tveksam till om nedläggning av Öja, Kräklingbo och högstadiet i Fårösund kommer att genomföras. Rimliga resor för eleverna blir en för stor utmaning. När det gäller barnen på Fårö så finns det exempel på resor på runt en timme bara för att ta sig till Fårösund. När utredaren får frågan av P4 Gotland försvaras nedläggningen med att det går att ta sig från Fårö till Slite på 63 minuter med taxi. Själv funderade jag på om inte helikopter är ett bättre färdmedel för att säkerställa att restiden inte överstiger den gräns som finns på 60 minuter.
Från lärarfacken välkomnas utredningen, vilket i sig visar på skolorganisationens komplexitet. Lärare vill ha kollegor för både avlastning och kompetensutbyte, vilket är svårt på små skolenheter. Större enheter ger också bättre möjligheter till de hjälpresurser som skolan så väl behöver. Jag tänker då på exempelvis resurslärare och skolhälsa.
Även lokalerna spelar in och där finns det en hel del att önska utifrån dagens skollokaler. Utredningen har beräknat investeringsbehovet till 75 miljoner kronor i nuvarande organisation. Om utredningens förslag går igenom sänks investeringsbehovet till 25 miljoner kronor. Så stort är behovet av investeringar i de skolor som nu föreslås läggas ned.
Men det största problemet är kompetensförsörjningen. Mellan 2018 och 2033 beräknas 93 procent av öns lärare gå i pension. Här behöver politikerna lyssna med stora öron på skolans alla anställda, men också på de lärarstudenter som nu utbildar sig på högskolan. För där finns kunskapen för att lösa kompetensutmaningen.
Nu är utredningen klar och det finns ett skarpt förslag att förhålla sig till. Nu är det politikernas jobb som återstår. Jag är övertygad om att politiker över partigränserna kan hitta en gemensam syn på den framtida skolorganisationen. Men det kräver också att man är beredda att lägga undan en del prestigefrågor. Ska besparingar vara huvudmålet eller är målet att skapa en verksamhet som lockar till sig lärare för att täcka det kommande behovet.