Redan i höst börjar lärare att fortbildas – av etnologer – för att kunna undervisa i ämnet.
Det nya ämnet handlar om starkt politiserade teoribildningar: genusteori, queerteori, intersektionalitet och normkritik. Det är teorier som springer ur marxismen och som har haft en stark ställning vid universitet och högskolor under senare år. De är också närstående konstruktivismen som har haft stort inflytande på pedagogiken i svensk skola, från 1990-talet och framåt.
Problemen att göra en politisk lära till ett skolämne är stora. Tanken med en modern skola är ju att den ska undervisa om, och inte i, olika teorier och perspektiv. Självklart måste elever på gymnasielever känna till teorier som intersektionalitet och genusteori jämte andra samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv. Men elever ska inte drillas till att tänka enligt ett visst perspektiv. Det är en syn på skola vi förknippar med totalitära stater.
På det ställer ämnet Makt, normer och kön hela skoldebatten på sin spets. Vad har vi skolan till – indoktrinera eller frigöra? Man kan jämföra med katekesstriden som ledde fram till att katekesen ströks som skolämne 1919. Tidigare hade skolbarnen fått traggla Martin Luthers lilla katekes för att lära den sig innantill. Men med nya upplysningsidealet skulle eleverna i stället lära sig om kristendomen – inte drillas i dess dogmer.
Queerteori och intersektionalitet kan liknas vid vår tids katekes. Det är teoribildningar som inte accepterar andra perspektiv och de används för att döma ut oliktänkande som kättare. De tydligaste exemplen är wokedebatterna och cancelkulturen som finns vid brittiska och amerikanska universitet.
Det nya skolämnet är uppenbart politiskt motiverat. Förslaget har forcerats fram snabbt. De ansvariga på myndigheten Skolverket vill inte debattera frågan i Sveriges radio. I en bandad intervju hänvisar en företrädare till att ämnet är en del av skolans uppdrag att undervisa om demokrati och jämställdhet samt stärka bildningsidealet.
Snacka om ett uppsträckt finger åt regeringen och ansvarig minister Lotta Edholm (L). Skolverket förstår självklart att Liberalerna inte var ute efter kurser i samtida och starkt vänsterpolitiserade samhällsteorier när de efterlyste mer bildning i skolan. När liberaler talar om bildning menar de klassisk bildning – att invigas i det humanistiska arvet.
Ämnet Makt, normer och kön kan därför ses som Skolverkets signal att man inte har tänkt att bli en neutral förvaltning som utför Tidöregeringens politik. Tvärt om kommer man använda sin frihet att tolka styrdokument och riktlinjer för att ytterligare stärka dominansen av vänsteridéer i svensk skola.
Frågan nu är om regeringen tänker titta åt ett annat håll och låtsas som att det regnar, eller om man kommer att ta Skolverket i örat?