Gästtyckare
Ibland känns insändarsidorna som en Facebook-tråd där ingen bryr sig om att läsa inläggen i tråden utan skriver helt fritt. Den 16 september har samma sak hänt fast på nyhetsplats där Eva Zetterberg f d riksdagspolitiker, talman och ambassadör vill slå ett slag för att vara skriven på flera ställen – för att kunna bidra på flera platser bland annat via politiska förtroendeuppdrag. Hon anför att det ju finns dubbla medborgarskap och att detta måste utredas.
Zetterberg anför siffran 20-30 000 personer som ”finns” på Gotland men inte är skrivna här. Jag har tidigare hört 5-10 000 personer, senast i dag den 18/9 presenteras siffran 6 100. Zetterbergs uppgifter skulle innebära att Gotland har en 50 procent större befolkning än de knappt 60 000 som vi är idag. Det skulle innebära en ”befolkning” på mellan 80 och 90 000. Känns lite att ta i men hade varit välkommet.
Lena Thalin, f d regional utvecklingschef på Gotland har den 12 september skrivit en utmärkt insändare om hur det funkar. Det här med utjämningssystemet mellan landets kommuner, hur sjukvård, fastighetsavgifter och annat landar där nyttigheter konsumeras och att Gotland får stöd trots att vi inte tar in pengarna direkt via kommunalskatten. Många rättigheter och skyldigheter som vi har är beroende av att vi är folkbokförda, till exempel olika bidrag, var vi ska betala vår skatt och rösta eller kan bli valda till politiska uppdrag.
Om vi resonerar analog med tanken kring dubbla medborgarskap, eller för den delen dubbla medlemskap i idrottsklubbar, så har man i de fallen valt sitt primära medborgarskap eller primära medlemskap. Det går ju inte att plocka russinen ur kakan och välja det som passar – arbeta i ett land, skatta i ett annat, militärtjänst i någonstans, rösträtt i båda, representera två land i idrott.
På samma vis med är det med politiska uppdrag och röstning till kommunala folkvalda församlingar. Bara där man är permanent skriven. Rätt lämpligt kan jag tycka att verka där man är hemma. För hur skulle det se ut om politiker i olika lokala församlingar bodde någon annanstans och sedan bara sladdade in till möten, i en kommun, eller församling där man inte tillbringar huvuddelen av sin tid ”fast har sitt hjärta”. Skulle det vara optimalt om stockholmare var verksamma som kommunpolitiker på Gotland eller gotlänningar i Stockholm?
Vill man bo på Gotland så kan man skriva sig här, vill man bo i Stockholm eller på annan plats så skriver man sig där. Rätt enkelt. Att föreslå att ”dubbel skrivning” eller vad man ska kalla det låter mer som en önskan om förstatligande av det mesta. En vänsterdröm?
Frågan är inte ny, med jämna mellanrum dyker den upp i riksdagens motionsflod. Ungefär en gång om året, med samma svar:
"Utskottet är fortfarande (sic!, min anm.) inte berett att låta debiteringen av kommunal skatt variera med den skattskyldiges delårsboende i olika kommuner. En sådan ordning skulle bidra till ett ökat uppgiftslämnande och framstår som näst intill omöjlig att kontrollera. Ett eventuellt behov av justering av kommunernas och regionernas skatteunderlag bör kunna tillgodoses på annat sätt. (Ur Skatteutskottets betänkande 2019/20:skU24)"