I debatten kring lösningar på sjukvårdskrisen har det från en samlad höger ansetts vara regionerna som inte kan hålla i sina pengar och inte för lite resurser i form av pengar.
De 24 miljarderna som SKR, Sveriges kommuner och regioner, beräknat regionernas samlade underskott för 2024 till är enligt den samlade högern ”bara att effektivisera bort”. Bland annat hänvisas till för många byråkrater.
Från regeringen har det hörts liknande synpunkter och det tillskott på 6 miljarder kronor som regeringen nu aviserar till sjukvården kommer med två statliga kontrollfunktioner.
Den svenska modellen med en generell och väl utbyggd välfärd är, och har alltid varit, borgerlighetens akilleshäl. De har alltid föredragit låga skatter och det egna personliga ansvaret framför ett samhälle som tar ett gemensamt ansvar för viktiga funktioner som skola, vård och omsorg.
SKR, med sina undersökningar som ständigt visar bristande resurser, har därmed varit en nagel i ögat för borgerliga regeringar. Nu upplever jag att den SD-styrda regeringen vill ge igen.
För samtidigt som partiledarna bakom Tidöavtalet offentliggjorde att sjukvården ska få ett tillskott på 6 miljarder kronor i vårändringsbudgeten, meddelade man att två nya kontrollfunktioner ska införas.
”En effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården inrättas. Syftet är att genom statliga medel stödja regioner i genomförandet av strukturåtgärder som kan effektivisera dessa verksamheter.” Kan vi läsa på regeringens hemsida.
Utifrån tidigare synpunkter angående för många byråkrater skulle man kunna tro att det är administrationen som nu ska minskas. Men texten på regeringens hemsida fortsätter: ”Regioner kommer att kunna ansöka om medel och medelstilldelningen ska innefatta högt ställda krav på återrapportering och uppföljning.”
Hmm, högt ställda krav på återrapportering och uppföljning låter knappast som ett effektivt sätt att effektivisera en verksamhet.
Den andra kontrollfunktionen är: ”En särskild regiongranskningsfunktion som ges i uppdrag att granska regionernas ekonomiska situation och utvärdera regionerna. Fokus ska vara på ändamålsenligt resursutnyttjande, kostnadseffektivitet och effektiviseringspotential.”
Så först inför regeringen en möjlighet att söka medel för effektiviseringar som knappast effektiviserar verksamheten då de ställs höga krav på återrapportering och uppföljning.
Sen en kontrollfunktion för att se att regionerna verkligen använder pengarna rätt och inte till regeringens högt ställda krav på återrapportering och uppföljning.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tro om detta, men det känns absolut som om regeringen vill införa statliga kontrollfunktioner för att övervaka att regionerna använder statsbidragen på det sätt som storebror staten vill. Och om regionerna inte gör som storebror staten vill ska staten kunna ta regionerna i örat.
Att det finns stora problem med en resurskrävande administrativ börda inom många kommunala och regionala verksamheter är ingen nyhet.
Men det blir inte bättre för att man gör sig av med den administrativa personalen, för jobbet finns ju kvar att göra.
Är det inte bättre att förändra det byråkratiska styrsystemet som New Public Management innebär.
Den frågan hör jag sällan diskuteras av högerdebattörer, och inom vänstern verkar frågan dött ut. Vilket är problematiskt. För systemet som bygger på industrins detaljstyrda produktion där varje moment ska göras exakt på samma sätt varje gång, för att säkra kvalitén på produkten, funkar inte i sjukvården då människor inte är exakt likadana och olika människor har olika problem som dessutom tar sig olika uttryck.
För regeringen verkar det inte vara byråkratin som ska effektiviseras, utan mer att hitta ett sätt att neutralisera SKR och deras rapporter som visar det alla egentligen vet, utom då regeringen. Att den svenska sjukvården är i stora behov av en resursförstärkning.
Nu inför man i stället funktioner för att kunna ta SKR och regionerna i örat för att de inte sköter sina verksamheter på det sätt som regeringen vill.