Slopa gärna straffskatten på el

Så kan regeringen göra det billigare och rättvisare för hushållen.

Transformatorstation. Förvandlar löften till statliga intäkter?

Transformatorstation. Förvandlar löften till statliga intäkter?

Foto: Pär Bäckström/ Frilans

Ledare2024-12-18 13:30
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Slutspurten i valet 2022 präglades till stor del av debatt kring elpriserna, där de borgerliga partierna gav utfästelser om nya kärnkraftverk, lägre elskatt och ett tillfälligt ”högkostnadsskydd” på el. När elpriserna åter stiger granskas dessa vallöften igen. Och det ser inte lovande ut.

Högkostnadsskyddet, som blev ett elstöd, var en dålig idé från början. Väl i regeringsställning resulterade det mest i tjafs om vilka som fick och inte fick bidraget. I grunden löste det ingenting. Och i Sverige återkommer vintern, som bekant, varje år.

Kärnkraften då? I denna fråga är Tidöpartierna snabba att skylla på Socialdemokraterna. I oktober 2014 meddelade S och MP att de var överens om att ”kärnkraften ska ersättas med sol, vind och annan förnybar energi.” Vattenfall avbröt sina planer på ny kärnkraft. Dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) höjde effektskatten på kärnkraft med 17 procent och flera reaktorer lades ned. Men då var då, och nu är nu. Väljarna vill att politikerna löser problem, inte pekar finger mot varandra.

Att bygga ny kärnkraft är inte heller någon quick-fix. Statsministerns tidigare statssekreterare PM Nilsson, numera VD på tankesmedjan Timbro, menar att prislappen blir ”sinnessjukt stor”, och tidsplanen är ”orealistisk” (Expressen 16/12). Vidare poängterar han att ”…det snart gått fyra år och man har ju inte kommit någon vart överhuvudtaget.” 

En ytterligare faktor till de höga priserna är Tysklands vägran att införa elprisområden. Men att energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) är ”vansinnig på Tyskland” har inte heller någon påverkan på vinterns elräkningar. Särskilt då tyskarnas syn är att de svenska priserna beror på svenska förhållanden (SR 13/12).

Kvar på bordet finns således elskatten, som trots vallöften om att sänkas alltså har höjts med 12 procent på två år, motsvarande fyra miljarder i ökade kostnader för landets elkunder. Vanligtvis står skatten för drygt halva summan på elräkningen. Då det är en punktskatt ska moms dessutom betalas, alltså skatt på skatt. Att regering efter regering kommer undan med att på detta sätt straffa vanligt folk, som bara försöker värma sina hem i ett av världens nordligaste länder, är ofattbart.

I en kommentar till SVT (12/12) utesluter inte Busch att det kan bli fler elstöd om priserna i vinter blir höga. ”Regeringen är öppen för att stötta hushållen och företagen om det behövs”, säger hon. Inte ett ord om statens kassako, elskatten. Vad är poängen med en borgerlig regering som höjer skatten för att sedan strössla med tillfälliga bidrag? Här är ett förslag: lägg Socialdemokraterna, Tyskland och allt annat som inte går att påverka åt sidan och gör något som faktiskt gör skillnad – slopa elskatten.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.