Utrikeskrönika
I februari 2021 genomförde militären i Myanmar en statskupp och återtog makten sedan det Nationella Förbundet för Demokrati, NLD, med den tidigare fängslade Aung San Suu Kyi som ledare, hade segrat i de allmänna val som hölls i november 2020. Kuppen var synnerligen blodig och militären sköt i stort sett på allt som rörde sig. Närmare två tusen civila dödades och tusentals arresterades.
Kuppen fördömdes vitt och brett av det internationella samfundet, men militären lät sig inte stoppas och oppositionens ledare, fredspristagaren Aung San Suu Kyi, arresterades igen. Militären skyllde på att landet inte kunde styras utan dess fasta hand och att risken för en upplösning av nationen förelåg på grund av alla etniska minoriteter.
Myanmar, eller Burma, som det hette tidigare, var under brittiskt styre mellan 1885 och 1948. Efter frigörelsen har uppsplittringen i ett antal etniska minoritetsgrupper varit ett hinder för den nationella sammanhållningen och redan 1962 använde militären detta resonemang vid en statskupp. Efter omfattande folkliga protester hölls till slut allmänna val 1990 och Aung San Suu Kyis parti vann en klar seger. Militären släppte dock inte makten utan satte henne i stället i husarrest.
Efter omfattande folkliga protester gick generalerna till slut med på en plan för en gradvis övergång till demokrati. I nya allmänna val som hölls 2015 kunde de återigen konstatera att Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD hade vunnit. Militären gav delvis med sig, men insisterade på att man skulle ha en fjärdedel av alla platser i det nya parlamentet. Det hindrade inte NLD från att vinna en ännu större seger 2020. Mot denna bakgrund reagerade Myanmars befolkning med stor besvikelse på den senaste statskuppen. Inte minst den yngre generationen hade börjat vänja sig vid politisk frihet och optimismen kring framtiden. Kuppen i februari 2021 skapades en genuin och utbredd ilska, som ledde till att minoriteterna började samarbeta med sina väpnade styrkor på ett sätt som tidigare aldrig skett och att ett folkligt uppror uppstod.
Militären har nu förlorat strid efter strid och allt fler rapporter kommer om att dess trupper till och med deserterar till de oppositionella styrkorna. Sedan en större offensiv kallad Operation 1027 inleddes i oktober detta år har oppositionen tagit över minst 300 militärbaser och 17 städer. Det är därför inte omöjligt att de militära kuppmakarna faktiskt kommer att förlora makten inom en relativt nära framtid.
Situationen i Myanmar är långt ifrån enkel och uppsplittringen i etniska minoritetsgrupper kommer att bestå vad som än händer. Befolkningen består officiellt av 135 ”etniska grupper”, indelade i åtta större. Militärens brutalitet har dock fått dessa grupper att samarbeta på ett sätt som aldrig tidigare har skådats. Aung San Suu Kyi må återigen sitta i fängsligt förvar, men kuppmakarna har all anledning att oroa sig för framtiden.