Det finns många landsändar som har större problem med byggnader som får stå och förfalla än vad Gotland har. Det är en av de positiva aspekterna av att leva med en het bostadsmarknad där byggnader har ett betydande värde, speciellt om de är i gott skick. Och extra speciellt om de är attraktivt belägna. Inget behöver långsamt falla ihop för att det är oönskat av alla.
Under dessa omständigheter tycker man att det inte borde behöva existera problem med förfallna fastigheter på Gotland och framför allt inte i Visbys innerstad. Ändå har den före detta kinakrogen vid Södertorg förfulat stadsbilden i många år.
En av anledningarna till att det dragit ut på tiden är att fastighetens då nya ägare ville riva fastigheten och exploatera tomten med ett nybygge, vilket naturligtvis innebar att drivkrafterna för att rusta upp och bevara det befintliga huset var noll. Rivning och nybygge var dock en handlingsplan som Region Gotland inte ville gå med på. Och medan bygglovsprocesser och mer obekanta skäl till fördröjning förlöpt har fastigheten fortsatt att utgöra ett exempel på en oönskad typ av ruin i innerstaden.
Nu rapporterar Helagotland att en renovering äntligen är på väg att starta. Det är inte en dag för tidigt, men väldigt många dagar för sent.
Hur har det kunnat fortgå så länge? Tja, trots alla regler som omgärdar och genomsyrar fastighetsägande och förvaltning, i synnerhet i innerstaden, så har ju inte Region Gotland total kontroll och makt över vad fastighetsägare tar sig för. Eller inte tar sig för.
Men ändå är det ju inte som att regionen saknar verktyg att ta till. Åtminstone framstår det så när jag läser om vilka möjligheter som plan- och bygglagstiftningen ger en byggnadsnämnd. På Boverkets hemsida finns PBL Kunskapsbanken där man bland annat kan läsa att:
”I plan- och bygglagstiftningen ställs krav på att byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Om kraven inte uppfylls ska byggnadsnämnden ingripa inom ramen för sitt tillsynsansvar.”
Så vad hade man då kunnat göra? Även detta är PBL Kunskapsbanken vänlig nog att ge exempel på:
”De ingripanden som kan bli aktuella när byggnadsnämnden utövar tillsyn över ovårdade och förfallna byggnadsverk är i första hand åtgärdsföreläggande samt vid allvarligare brister förbud mot användning och rivningsföreläggande.”
Det är kanske inte de allra mest effektiva åtgärderna när fastighetsägaren faktiskt inte vill använda den befintliga byggnaden och gärna skulle riva den. Men PBL erbjuder även andra alternativ:
”Vid behov kan ingripandena i varierande utsträckning förenas med vite och beslut om att en åtgärd ska genomföras på den försumliges bekostnad, det vill säga av den som fått ett föreläggande. Byggnadsnämnden får också ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.”
PBL borde med andra ord tillhandahålla en verktygslåda som gör att Region Gotland slipper uppleva liknande segdragna fall av förfall även i framtiden.
En del av den renoverade fastigheten ska för övrigt bli restaurang. Helt nya restauranglokaler finns också i närområdet precis på andra sidan muren, i det nya kvarteret vid Valdemarstorg. Det är redan klart vem som flyttar in.
När handeln har problem i centrala Visby så verkar det samtidigt finnas ett nästan outsinligt behov av lokaler för utskänkning av fast och flytande förtäring.