Trots långvariga förhandlingar i Migrationskommittén så tycks en bred överenskommelse avlägsen. Det finns många skäl till det. Exempelvis väljer Sverigedemokraterna att ställa sig vid sidan av och presentera ett eget förslag till migrationspolitik, trots att stora delar av den liknar vad andra partier föreslagit.
Men det allt annat överskuggande skälet till misslyckandet är ändå att det går en djup spricka rätt igenom regeringen, mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Regeringen behöver brytas upp för att en migrationspolitik ska kunna sys ihop.
Sveriges Radios Studio Ett avslöjade i torsdags hur partierna röstat i Migrationskommittén. Socialdemokraterna som lett arbetet, så gott nu det har gått, röstade för samtliga 26 förslag. Miljöpartiet, däremot, röstade bara för tre av de 26 förslagen. Därmed är Miljöpartiet det parti som har den migrationspolitik som allra mest avviker från Socialdemokraternas. Det är omöjligt att nå en lösning som inkluderar Miljöpartiet, verkar det som.
En hejdlös migrationspolitik är en del av Miljöpartiets själ och självbild. Det krävdes en akut flyktingkris hösten 2015 för att dåvarande språkröret Åsa Romson hulkande skulle medverka på en presskonferens om åtgärder för att göra migrationspolitiken mer restriktiv. Nu vill partiet tillbaka till en politik som liknar den Sverige drev före flyktingkrisen. Partiet har ingen känsla för att Sverige redan åtagit sig en gigantisk integrationsutmaning som landet hittills varit oförmöget att hantera och att vi för en lång tid framöver behöver reducera antalet asylsökande till ett minimum.
Socialdemokraterna skulle kunna dumpa Miljöpartiet och nå en bred överenskommelse med Moderaterna om migrationspolitiken. Moderaterna har sedan länge erbjudit detta, långt innan Migrationskommittén ens bildades. Varför har Socialdemokraterna aldrig använt denna möjlighet?
Den spricka som finns mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i frågan, har också sin motsvarighet INOM Socialdemokraterna. Det finns helt enkelt en betydande intern opinion inom Socialdemokraterna som har en nästan lika hejdlös och orealistisk syn på migrationspolitiken som Miljöpartiet. Det gör det svårt för Socialdemokraterna att ingå en restriktiv migrationspolitisk uppgörelse med arvfienden.
Lägg därtill att Socialdemokraterna alltid kommer att vara väldigt obenägna att göra något som kan riskera regeringsmakten. En restriktiv migrationspolitisk uppgörelse med bland andra Moderaterna skulle inte bara riskera relationen med Miljöpartiet, utan även med Centerpartiet och Vänsterpartiet. Socialdemokraterna har byggt hela sin maktbas på just de partier som inte bör få inflytande över migrationspolitiken.
Hur ska detta sluta? Jag vet inte, men jag vet att om ingenting görs, om låsningen fortsätter vara total, så kommer de tillfälliga förändringar som Sverige gjorde i migrationspolitiken att upphöra att gälla. Det skulle innebära att Sverige återvände till den praktik som gällde före flyktingkrisen och bidrog till att den uppstod.
Socialdemokraterna har dyrt och heligt lovat att detta inte ska ske, men hittills har ju partiet inte visat sig berett att göra något för att förhindra det. Kanske är det ett annat hot som till slut kan få Socialdemokraterna att agera. Det är inte svårt att förställa sig hur S kan tappa än fler av sina väljare till Sverigedemokraterna, om partiet helt misslyckas med migrationspolitiken.