Socialdemokraterna och dess anhängare anklagar nu regeringen för att inte ta itu med de höga matpriserna. ”SD-regeringen låter vanligt folk betala priset för deras misslyckade ekonomiska politik. Matpriserna har ökat med över 25 procent under kostnadskrisen. Sverige förtjänar bättre än en svag regering som inte agerar i vanligt folks intresse”, dundrade Mikael Damberg (S) på X (27/12).
”SD-regeringen borde göra annat än att prioritera den rikaste eliten. Människor går hungriga i Sverige”, skrev S-studenternas ordförande Elfva Barrio på samma plattform (27/12). Emma Fastesson Lindgren (S) konstaterade att: ”SD-regeringen skiter i vanligt folk. Matpriserna har ökat med över 25% och var tredje barnfamilj lånar för att klara julen.” (X 27/12).
Det här är inget annat än ett populistisk utspel. Först och främst sitter SD inte i regeringen. För det andra undviker S-rösterna bekvämt nog att nämna att perioden då matpriserna ökade som mest, inföll när Socialdemokraterna själva hade regeringsmakten.
Än värre är att Socialdemokraterna själva ansträngt sig för att höja livsmedelspriserna. Höga skatter på diesel och hög reduktionsplikt har haft stor påverkan. I början av januari 2022 varnade Land Lantbruks ledarsida för att dieselpriset höll på att knäcka svenskt lantbruk. Svenska dieselpriser var då högst i världen. Hade regeringskiftet inte satt stopp för Socialdemokraternas planerade höjningar av reduktionsplikten hade det varit hart när omöjligt att producera livsmedel i Sverige.
Genom åren har S förespråkat nya och förändrade skatter för både växtskyddsmedel och mineralgödsel – trots att man visste att sådana inte skulle ha haft några miljöeffekter, utan varit strikt fiskala. Partiet är fortfarande mot att slopa beteskravet för svenska mjölkkor i lösdrift, vilket gör att svenska mjölkbönder tvingas konkurrera på andra villkor än med resten av världen.
Socialdemokraterna har också gett sig på europeiska lantbrukare – och därigenom konsumenterna. Man har bland annat kämpat hårt för att halvera användningen av växtskyddsmedel i EU. Något som enligt kommissionens beräkningar hade minskat EU:s produktion med uppåt 42 miljoner ton spannmål. Alltså dubbelt så mycket som Ukrainas export innan kriget. Sannolikt hade tappet varit större än så.
S har också röstat för EU:s naturrestaureringslag. För svensk del innebär den att ungefär 375 000 hektar jordbruksmark måste tas ur produktion. Som tur är arbetar regeringen för att minska konsekvenserna av lagen.
Det går inte att pressa lantbruket samtidigt som man beklagar sig över stigande matpriser.