Så fick Cementa sitt tillstånd för fortsatt och utökad verksamhet vid Filehajdar och Västra brottet i Othem.
Och överklagandestafetten kan börja.
För Nordkalks ansökan vid Ducker i Bunge pågick denna från 2006 till 2018. Oavsett vad man anser om stenbrytning kan nog alla hålla med om att tolv år är alldeles för lång tid för att vänta på ett besked om ett företags fortsatta verksamhet.
När det gällde Ducker (Ojnareskogen) var det främst naturvärden som protesterna gällde och som till slut var det som stoppade verksamheten.
S-regeringen med Miljöpartiet som drivande såg sig till sist nödgad att peka ut områden som ännu ett Natura 2000-område då man var rädd att inte kunna stoppa verksamheten via den rättsliga prövningen.
Ni borde bryta stenen nån annanstans, tyckte aktivister och debattörer om både SMA och Nordkalk som ville utöka sina brott i Bunge (Stucks och Ducker). När nu SMA vill utöka sin täkt i Klintehamn är det många andra parametrar som sätter käppar i hjulen.
Vattenfrågan är som vanligt, och naturligt, med i bilden men här gäller det ett område där folk bor i nära anslutning och där ett samhälle kommer att påverkas på ett helt annat sätt än i Bunge där infrastrukturen redan är på plats och där ingen bor i direkt anslutning till verksamheten.
För Cementa har alltså den första anhalten passerats för att möjliggöra fortsatt verksamhet på Gotland.
Företaget är en av landets största utsläppare av koldioxid och man jobbar aktivt för att minska sin klimatpåverkan och bland annat elektrifiera hela verksamheten. För att detta ska fungera krävs mer än ett tillstånd att bryta sten.
En tillförlitlig tillgång på el är avgörande och verkar i dagsläget vara en minst lika stor riskfaktor som tillståndsprövningen av täkterna.
Det är verkligen anmärkningsvärt att Socialdemokraterna på ön håller så extremt låg profil i sakfrågan när det handlar om SMA:s ansökan i Klinte. Det handlar ju om deras hemmaplan, stenindustrin och de anställda där som varit lojala S-röstare i alla tider.
Häromdagen rasade Meit Fohlin i radion mot regionstyrelsens ordförandes beslut att inte överklaga tillståndet för SMA i Klinte. Betyder det att Socialdemokraterna hade röstat för att tillståndet skulle överklagas? Det är ju en logisk slutsats att dra med tanke på styrkan i kritiken.
Den slutsats som regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) drog utifrån de sonderingar som gjordes var att Socialdemokraterna inte skulle rösta för ett överklagande.
Eftersom utgången därmed var given, beslutade hon att det var onödigt att lägga skattepengar och julledighet på att diskutera något som ändå inte skulle sluta på annat sätt.
Socialdemokraternas hårda kritik i efterhand visar att de alltså lutade åt att rösta för ett överklagande.
Annars hade man sannolikt haft ett lägre tonläge i kritiken.
Och vad säger partiets medlemmar på ön om Socialdemokraternas tystnad i sakfrågan? LO-delen av partiet är man ju särskilt nyfiken på.
Om det finns någon sådan kvar efter S-regeringens hantering av Ojnareskogen.