Handlar politik mest om vad man kan, eller vad man vill? Jag skulle hävda att det huvudsakligen rör sig om vad man kan. Hur ska man genomföra något? Hur ska man finansiera det? Vad är prioriterat, när man inte kan göra allt?
För Socialdemokraterna tycks politik handla nästan uteslutande om vad man vill. Och för säkerhets skull vill man nästan allt.
Jag roade mig med att göra några sökningar i Socialdemokraternas regionala valprogram. Programmet är inte speciellt omfattande i ren textmängd. Men på några korta sidor lyckas de pressa in 95 stycken "Vi vill...".
Hur många "Vi ska..." fick de med? Noll.
Hur många "Vi lovar..."? Också noll.
Så vad vill de? Jag finner det överhuvudtaget inte meningsfullt att börja räkna upp allt som står på deras oprioriterade önskelista, när de inte är beredda att ens på en helt grundläggande nivå berätta om hur det ska gå till eller vilka mål som är viktigast. Programmet är som julklappslista till tomten, från en sjuåring med dålig impulskontroll och inga begrepp om gränserna för det möjliga att uppnå.
För övrigt publicerade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i tisdags sin ekonomirapport. SKR:s bedömningar tyder på kärvare tider för regionerna och kommunerna, från 2023 då regionerna beräknas gå mack med sju miljarder kronor. Inflationen har tagit fart, befolkningen åldras, pensionsutgifterna ökar och den ekonomiska osäkerheten är stor. Dessutom är det slut med den extra utdelningen av pandemipengar, som överkompenserade regioner och kommuner för deras extrakostnader på grund av coronan.
Denna framtida knapphet ställer extra hårda krav på regioner och kommuner att de förmår prioritera mellan vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt. Kommunerna och regionerna behöver också fokusera på hur man kan arbeta effektivare för att skattebetalarnas pengar ska räcka till för att finansiera den välfärd som man anser behövs.
Att döma av Socialdemokraternas valprogram, men också på grundval av hur de agerat i opposition på Gotland, så är partiet illa skickat styra en region under dessa förutsättningar. Speciellt som det i så fall ska göras tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som lär utgöra pådrivande och ansvarslösa krafter snarare än återhållande och ansvarsfulla.
Det S-märkta valprogrammet duger helt enkelt inte. Och jag hoppas bara att de inte får möjlighet att bevisa det.