Det är bra att det finns en plan för hur man ska klara av att behålla och hitta nya personer att anställa. Hela landet har här en stor utmaning på grund av det demografiska läget. Under en period kommer vi ha många barn och äldre som behöver lärare och omsorgspersonal, samtidigt som de i arbetsför ålder blir färre. Här på Gotland ser det ännu mer problematiskt ut då vår andel äldre är högre. Det finns med andra ord en utmaning att hitta bra lösningar på. Hur får vi fler att välja Region Gotland som arbetsgivare? Mycket av det som fanns beskrivet i den reviderade kompetensförsörjningsplanen är bra, men jag saknar en offensiv strategi. Regionen måste göra sina arbetsplatser bättre än andra kommuner och regioner. Vi måste ha bättre villkor för lärare, läkare, sjuksköterskor och i andra bristyrken för att locka hit fler. Men vi måste även ta hand om de som redan är anställda, för de är de absolut bästa ambassadörerna.
Regionstyrelsens ordförande och tillika Region Gotlands högsta politiker Eva Nypelius (C) beskrev hur regionen ska jobba med kompetensförsörjningen utifrån styrkorten som säger: ”Medarbetarna upplever ett gott ledarskap präglat av dialog och förankring.”
I den nya policyn beskrivs
”För att lyckas utveckla och behålla medarbetare behöver Region Gotland skapa förutsättningar för att medarbetare känner ett högt engagemang och inflytande som gör att man vill och även har förutsättningar att stanna kvar och utvecklas i organisationen. För att lyckas med detta behöver Region Gotland arbeta systematiskt för en god arbetsmiljö samt för ett bra och hållbart ledar- och medarbetarskap.”
Tänk om Alliansens och Sverigedemokraternas ledamöter i socialnämnden haft en god kompetensförsörjning på våra äldreboenden som mål när de tog det eländiga beslutet att sälja ut Hemses bägge äldreboenden till lägsta pris. Då hade vi kanske haft en helt annan utveckling än den vi ser i dag. För hur kan det komma sig att en verksamhet som haft över 100 anställda inte klarar av att hitta personal nu när bara drygt hälften behövs.
Under alla år jag varit med när företag tvingats säga upp personal i svåra tider har jag aldrig upplevt det som nu beskrivs hända i Hemse. Min erfarenhet är att de som blivit uppsagda funnits tillgängliga en längre tid efter de blivit uppsagda. Inte alla, men en övervägande andel. Företagen som tvingats dra ner på personalstyrkan har sällan haft problem att hitta vikarier. Företagen har inte heller haft problem att hitta kompetent personal när tiderna förbättrats och det behövts anställas. Vissa har givetvis letat sig till nya jobb och nya verksamheter, men de flesta har velat komma tillbaka då de trivts bra på sina jobb och sett en fortsatt framtid där.
Men i Hemse har nu den nya arbetsgivaren stora problem att hitta personal för att fylla scheman och vikariat. Trots att det borde vara fler än 40 som enligt mina erfarenheter bara står och väntar på att få komma tillbaka. Socialnämnden har genom det eländiga beslutet inte bara minskat ner bemanningen de har till och med fått regionanställda att fly branschen och det i en byggd där det knappast växer nya jobb på träd.
Att ”medarbetarna upplever ett gott ledarskap präglat av dialog och förankring” är väl knappast något som utmärker Alliansens och Sverigedemokraternas eländiga hantering av det beslut som nu drabbar anställda och äldre på särskilt boende i Hemse.
Hur bra regionledning, förvaltningar och chefer än jobbar med att genomföra kompetensförsörjningsplanen måste våra folkvalda också dra sitt strå till stacken. Det gör man inte genom att ta så korkade beslut som det angående Hemses bägge äldreboenden.