Återigen restes kravet på en sockerskatt och landsbygdsministern var inte sen att hoppa på tåget.
“Det är klart man reagerar starkt”, kommenterade landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) uppgifterna om svensk läsks sockerhalt i SVT. Samtidigt öppnade hon för att reglera sockerhalten, exempelvis genom en skatt som finns i många andra länder.
Frågan om en sockerskatt återkommer med jämna mellanrum. Detta trots att införandet i andra länder fått i bästa fall uteblivna och i sämsta fall negativa konsekvenser.
2009 införde Danmark en sockerskatt. Hälsovinsterna uteblev dock, och i stället skapade skatten en helt ny svart marknad, inte minst för skånskt smuggelgods. I fjol rapporterade SVT om hur uppemot hundra ton godis som varit för gammalt, haft falska etiketter eller varit rena förfaskningar upptäckts i Malmö och belagts med säljförbud. Samtidigt äter danskarna mer godis nu än före skatten infördes.
Den norska sockerskatten, som höjdes med hela 83 procent för två år sedan, har inte heller bidragit till minskad konsumtion. I ställer handlar norrmännen likt danskarna mer godis i Sverige. En statlig utredning som lämnades till norska regeringen i april 2019 sågar sockerskattens höjning.
Att försöka reglera människors sockerkonsumtion med höjda punktskatter har i fall efter fall misslyckats. Även om de förslag som nu läggs fram främst riktar in sig på sockerstinna drycker lär utformningen av en sådan skatt bli svår, och resultaten sannolikt blygsamma.
Drycker som innehåller mycket socker räknas inte nödvändigtvis som läsk, och samtidigt erbjuder många läskmärken i dag osötade alternativ. Om det är mängden socker i dryckerna som räknas borde skatten rimligtvis också omfatta juice med hög sockerhalt, och de redan högt beskattade alkoholdrycker som innehåller mycket socker. Ett problem med Systembolagets ambition att erbjuda ett likvärdigt utbud över hela landet är att det kräver omfattande volymer av samma vin, vilket leder till att leverantören köper in stora kvantiteter av bulkvin som sedan smaksätts på konstgjord väg – med socker.
Att hög sockerkonsumtion har dåliga hälsoeffekter är ett faktum. Men den politiska besattheten av socker, eller i detta fall den ännu mer smala kategorin läskedrycker, riskerar att skjuta bort fokus från andra hälsobovar. Det höga saltintaget är ett exempel, bristen på motion är en annan.
Vill regeringen med landsbygdsministern i spetsen på allvar förbättra folkhälsan är en sockerskatt fel väg att gå. Att greppa efter metoder som har varit verkningslösa i våra grannländer lär inte ha önskad effekt i Sverige heller. En läskskatt kan verka lockande, precis som att bota akut hunger med lite snabbt socker. Och det lär också ge samma effekt – en kortvarig tillfredsställelse som inte löser problemet, utan snarare riskerar att skapa nya.