När min generation var barn ingick inte resor och andra aktiviteter i så mångas sommarlovsplaner. Man var ledig och tillbringade dagarna hemmavid, cyklade till stranden och umgicks med andra sommarlovslediga kompisar.
I dag innebär det stundande sommarlovet fortfarande härlig ledighet men också en stress för föräldrar som inte är lediga och kanske inte har tillgång eller råd med aktiviteter för sina barn.
Tre mål mat om dagens ska ordnas och tillsyn av barnen när man jobbar.
För barn som av olika anledningar har problem hemma kan sommarlovet innebära ökad ångest och oro utan att ha skolan som en trygg punkt i tillvaron. Finns missbruk med i bilden blir det inte bättre när föräldrarna har semester och hela familjen är ledig.
Samtalen till Bris (barnens rätt i samhället) ökar under sommaren.
Skolåret är som så mycket annat i vårt samhälle ordnat utefter förhållanden i en helt annan tid. Det långa sommarlovet har länge diskuterats utifrån flera perspektiv. Både pedagogiskt och socialt.
Ett treterminssystem har föreslagits i riksdagsmotioner men inte förverkligats. Som vanligt finns här en diskussion om vilka som är bäst lämpade att organisera skolan: politiken eller professionen.
Så här års vittnas också i sociala medier om hur den sista tiden inför sommaren kan innehålla väldigt mycket ledig tid redan innan lovet börjat. När man läser i kursformat är det ofta väldigt stressigt att hinna klart kurserna inför betygssättningen och nationella prov.
När kurserna väl är avklarade blir det tid över som skolan verkar ha svårt att hantera utifrån att det inte finns något givet att ägna tiden åt.
Så nog behöver skolan reformer på många plan.
Hade jag fått bestämma hade man lyssnat mer till lärarna men man får inte glömma att skolan också måste passa in i hur samhället i övrigt är ordnat med semestrar och förutsättningar även för familjer med bara en närvarande vårdnadshavare att klara tillvaron.
Enligt de lagar och regler som gäller ska skolåret börja i augusti och sluta i juni. Men hur terminerna läggs upp utöver dessa ramar kan varje skola själv bestämma.
Man tänker att här finns ett utrymme att testa för enskilda skolor eller kommuner. Visst uppstår kanske problem när inte alla har samma system men dessa problem borde vara överkomliga.
De som inte gillar treterminssystemet skulle också rimligen inte välja skolor som har det så.
Amerikanska gymnasiet i Göteborg var omskrivet 2019 för att göra just detta. Så erfarenheterna kring den skolan borde gå att använda, även om man självklart inte kan dra slutsatser utifrån en enskild skola.
Det snart avslutade läsåret var upplagt så här: terminsstart för termin 1 var den 9 augusti, termin 2 började den 14 november och termin den 6 mars.
Höstlov mellan 29 oktober och den 13 november. Jullov 23 december-8 januari, sportlov 11 till 26 februari, vårlov 7-14 april, "helglov 1" 18-21 maj och "helglov 2" den 3-6 juni.
Spontant känns detta system mer hanterbart utifrån ett logistiskt perspektiv. Hur en sådan uppdelning påverkar utbildningen finns det olika tolkningar av.
Som med så mycket annat som har med skolan att göra finns det många förslag och åsikter men få konkreta lösningar.