Regeringen bör satsa offensivt på arbetsmiljöfrågorna. I första hand för att det behövs. År 2023 dog 63 personer i arbetsplatsolyckor. Det var det högsta antalet sedan 2011 och trenden går åt fel håll.
Men det finns också ideologiska vinster att göra för regeringen. Man kan till exempel notera att LO:s ordförande Susanna Gideonsson i en debattartikel i GP (27/12) välkomnar engagemanget från den nya regeringen samtidigt som hon tvingas konstatera att arbetsmiljöfrågorna varit lågprioriterade under lång tid. Vilket ju innebär en känga till de socialdemokratiska regeringar som styrde Sverige under åtta år.
Den borgerliga regeringen har möjlighet att gå in och göra skillnad på ett område som historiskt har setts som de röda partiernas hemmaplan.
Sist men inte minst är frågan om säkra arbetsmiljöer kopplade till två andra områden där Tidöpartierna är starkt engagerade. Nämligen migrationen och kriminaliteten.
Gideonsson säger till exempel att om regeringen menar allvar med sitt arbete för tryggare arbetsplatser måste den ”konfrontera den ljusskygga ekonomin”.
För att ta den olycksdrabbade byggbranschen som exempel är ett problem där att byggarbetsplatserna har skiftat karaktär. När arbetsmiljölagarna först togs fram utgick dessa från att det fanns ett dominerande företag som var både byggherre och arbetsgivare för majoriteten av dem som jobbade på platsen.
Men i dag är det ofta underleverantörer som bidrar med arbetskraften. Ibland blir det långa kedjor av leverantörer efter varandra. Kombinerat med de ännu ganska liberala reglerna för arbetskraftsinvandring kan det finnas många som har begränsade kunskaper om säkerhet och risken för att människor utnyttjas är stor. Längst ned i kedjan av underleverantörer kan företag med direkta kopplingar till organiserad brottslighet finnas. Stora samhällsproblem går ofta in i varandra.
Därför är det bra att arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) har lovat fler oannonserade inspektioner och att biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) sammankallat arbetsmarknadens parter för att diskutera hur säkerheten kan förbättras.
Förslag finns sedan tidigare. En åtgärd som både fack och ansvariga myndigheter efterfrågat är att ansvaret för säkerheten på en arbetsplats i lagen tydligare kopplas till en aktör. LO har därutöver föreslagit att leverantörsleden ska begränsas till två led samt att offentliga upphandlingar i högre grad ska motverka förekomsten av oseriösa underleverantörer.
Sedan behöver förstås Arbetsmiljöverket få ökade anslag för att kunna täcka upp för de ökade ambitionerna.
Görs allt detta borde det gå att slå flera flugor i en smäll: Minska arbetsplatsolyckorna, hejda människohandel och lönedumpning, samt slå ytterligare ett slag mot den organiserade brottsligheten.
I Sverige vill vi se fler byggen, fler infrastruktursatsningar och fler återetableringar av industrier. Om dessa mål ska kunna uppfyllas utan att arbetsplatsolyckorna fortsätter att öka behövs det krafttag nu.