Nu i veckan har ett stort regionalt klimatmöte ägt rum i Brasilien. Det sydamerikanska toppmötets tema är att skydda Amazonas. Den stora klimatpåverkan och avskogningen som man fått utstå har påverkat både ursprungsbefolkningar och ett flertal arter. Staden Belém kommer stå som värd för FN:s klimatkonferens COP20 år 2025, men redan nu diskuteras Amazonas regnskog och de negativa effekter klimatförändringarna haft på området. Ett av de mer innovativa systemen för att skydda Amazonas är koldioxidkrediter som företag kan köpa för att kompensera för sina koldioxidutsläpp. Men det kommer inte rädda klimatet.
Temperaturrekord, extremväder och världens isar som smälter. Att världen brinner är ingenting nytt. Men särskilt drabbat är regnskogen i Amazonas. Att skydda området handlar inte bara om djuren och människorna som lever där, utan området hjälper också till att reglera jordens klimat. Det är därför av största vikt att rädda det som räddas kan. För oss alla. Under juli månad minskade avskogningen i Amazonas, vilket är goda nyheter. Men frågan är om det kommer fortsätta på det spåret?
Gröna krediter och koldioxidmarknaden har ökat under de senaste åren, vilket innebär att företag kan köpa sig fria från ansvar samtidigt som de fortsätter med ”business as usual”. Att tjäna pengar på någon annans mark, som dessutom bidrar till klimatförändringarna är vidrigt. Företagen söker sällan samtycke från ursprungsbefolkningar - eftersom att regeringar inte kräver det. Det är därmed viktigt att regeringar inte låter vinstintressen styra över människors rättigheter.
Toppmötet som hålls i Brasilien har kallats för historiskt, i och med att man hoppas på att 2023 ska bli året då trenden vänder för Amazonas. Förhoppningen är ett nytt gemensamt regelverk för att skydda regnskogen, avsluta all olaglig avskogning och skydda ursprungsbefolkningars rättigheter. Länder försöker samarbeta och har nu format en allians, för att skydda Amazonas från ingen återvändo. Man hoppas kunna lösa gemensamma utmaningar.
En av de utmaningar som man står inför är hur man ska prioritera klimatutmaningarna beroende på vad som är mest relevant för vilket land. Colombia vill exempelvis fokusera på oljeexploateringen. Andra perspektiv som tagits upp är olaglig guldutvinning, kriminalitet och droghandeln.
Alla länder i regionen, förutom Bolivia och Venezuela har utlovat att avsluta all skövling till år 2030. Ett ambitiöst, men nödvändigt mål. Många menar att utpressarbolag står bakom den politiska oviljan att gå ännu längre i sina åtaganden. Och det är inte bara regionen som inser hur pressande situationen är. EU har föreslagit en avskogningsförordning som skulle innebära att inga varor skulle kunna importeras till EU om de tillverkats med hjälp av avskogning. Men transparensen är liten och de ekonomiska konsekvenserna stora. Många företag skulle drabbas och det påverkar i sin tur länders ekonomier. I en tid som kantas av ekonomisk osäkerhet, hög inflation och höga räntor är stoppandet av avskogning tyvärr ingen prioritet.
Klimatgrupper är besvikna, då de anser att endast tomma löften ligger på bordet - utan någon konkret plan. Det är helt förståeligt. Men hopp finns. Genom ambitiösa mål och hårt arbete kommer man kunna skydda cirka 80 procent av regnskogen enligt organisationen WWF.
Det är naturligt att länderna som drabbas kommer att fokusera på olika aspekter, men det är viktigt att vi granskar vilka argument som bottnar i ekonomisk vinning. Det är många faktorer som är avgörande för Amazonas framtid, men ett av de största problemen är företagen. Vi kan inte låta dem köpa sig fria.