Tyskland sänker nu kraven för att bli tysk medborgare – något som kan ses som en positiv utveckling. Det uppmärksammas i Sverige, i och med att vi väljer att gå i rakt motsatt riktning. Det sägs ofta att rätten till medborgarskap säkerställer rätten att utkräva andra rättigheter. Utan medborgarskap kan det vara svårt att ställa krav kring välfärd och andra sociala och ekonomiska fördelar. Det är därför viktigt att personer som bor i ett land så småningom kan bli medborgare. Men också för att de ska få tillhöra landet de bor i rent juridiskt och få vara med och påverka. Sverige borde därför också sänka kraven för medborgarskap.
Det är Tysklands inrikesminister Nancy Faeser som vill att det ska bli lättare att ansöka om medborgarskap. Socialdemokraten vill att man ska kunna ansöka efter fem år i stället för åtta. Dessutom ska barn som föds i landet automatiskt bli medborgare, om minst en av föräldrarna vistats lagligt i Tyskland i minst fem år. Det är inte bara bra för flyktingar som vill bli en del av tyska samhället, utan det gynnar också statslösa personer som aldrig haft medborgarskap. Statslösa personer tillhör inte något land och statslösa barn som föds i Tyskland riskerar att leva väldigt länge som statslösa och därmed utan rättigheter. Att ge dem möjligheten att få automatiskt medborgarskap är ett steg i rätt riktning. I Sverige gör vi helt tvärtom och försvårar processen.
Sverige och Tyskland har setts vara två av de länder som varit mest välkomnande av migranter och flyktingar i Europa. Tyskland fortsätter på den banan, men Sverige halkar efter. Tyskland ser ett stort behov av arbetskraftsinvandring och vill att fler personer att komma till Tyskland och jobba. I Sverige ser vi inte samma värde av arbetskraftsinvandring. För bara någon dag sedan klubbades en lagskärpning igenom i riksdagen som kräver ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring till Sverige. Förslaget har kritiserats då det finns många arbetskategorier där lönen inte är den bästa, men där man är helt beroende av arbetskraftsinvandring. Exempelvis inom vården. Samtidigt bör krav om skäliga löner ställas, då det är viktigt att man får en rättvis kompensation för sitt arbete.
Tidöavtalet reglerar hur medborgarskapsprocessen ska se ut framåt. Mycket av innehållet är endast där med syfte att försvåra för människor att bli en del av svenska samhället. Man vill till exempel införa språkkrav och kunskapskrav i svensk samhällskunskap och kultur, vilket kan vara svårt då många inte har rätt till SFI. Andra länder har dock liknande krav, så det är väl det minst kontroversiella i avtalet. Det är värre att en person behöver bott i Sverige i åtta år i stället för fem för att kunna ansöka. I och med att tillfälliga uppehållstillstånd också är normen numera så är det ännu svårare att uppnå kraven. De mest omtalade kraven är den obligatoriska lojalitetsförklaringen och skärpta krav på ”hederlig vandel”. Vad detta innebär i praktiken verkar vara en tolkningsfråga än så länge. Regeringen verkar försöka peta in lite vad som helst i kategorin, vilket är oroväckande.
Den inställning regeringen har gentemot invandrare är skrämmande och man kommer nog inte underlätta för människor att bli medborgare under mandatperioden. Men man kan ju hoppas att Tysklands steg i rätt riktning gör att regeringen skäms litegrann.