Stora besparingar trots 90 extra miljoner

Eva Nypelius (C) och Jesper Skalberg Karlsson (M) presenterade i går sitt förslag till justerad budget för 2020.

Eva Nypelius (C) och Jesper Skalberg Karlsson (M) presenterade i går sitt förslag till justerad budget för 2020.

Foto: Emelie Stenqvist/arkiv

Ledare2019-10-11 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I går presenterades regionens justerade budgetförslag för 2020 av minoritetsstyret. Vanligtvis brukar de justeringar som görs på, den i juni beslutade, budgeten vara små, men i år fanns det möjligheter till stora ändringar. Orsaken till det är regeringens förslag att förändra utjämningssystemet som omfördelar resurser mellan kommuner och regioner. Ett förslag som just nu ser ut att få en majoritet i riksdagen. För Gotlands del innebär förslaget att ekonomin förstärks med omkring 90 miljoner kronor, årligen.

De 90 miljonerna kommer som en skänk från ovan. Förutom att den gotländska sjukvården är underfinansierad med mellan 200 och 300 miljoner kronor årligen, har nämnderna tillsammans gjort underskott de senaste åren. Det stora treåriga besparingspaketet, som den rödgröna majoriteten sjösatte, löper nu på sista året och har gjort verkan. Men trots det ser det ut att bli underskott för nämnderna även i år.

När budgetramarna för 2020 beslutades av Regionfullmäktige i juni, röstade Sverigedemokraterna på den borgerliga minoritetens förslag där det fanns med nya och ännu större besparingar. Det nya treåriga besparingskravet, på över 200 miljoner kronor, kändes redan då orealistiskt. Bara att hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN ska kunna spara 13 miljoner kronor känns omöjligt. Speciellt när nämnden i år prognostiserar ett underskott på 30 miljoner kronor trots att intäkterna bara under period två har ökat med 46 miljoner kronor.

Nu när den socialdemokratiskt ledda regeringen skjuter till 90 miljoner kronor genom utjämningssystemet finns stora möjligheter att minska nämndernas besparingskrav och dessutom tillföra resurser till deras verksamheter. Men så blir det inte.

Den borgerliga minoriteten väljer istället att öka överskottet på sista raden och kvar står nämnderna med 60 miljoner att spara. Visserligen får HSN ett tillskott på 2 miljoner kronor för ändringar av resursfördelningsmodellen och 15 miljoner kronor till arbetet med den nya vårdmiljön, men det kommer knappast att räcka.

Man kan fråga sig hur de tänker. Visst är det bra att det finns en buffert för de troliga underskotten som nämnderna levererar, men samtidigt kräver man från den politiska ledningen att nämnderna ska hålla budget. Det skulle faktiskt inte förvåna mig ett dugg om vi återigen får se de så berömda frikorten delas ut under hösten 2020. Trots att det förhållningssättet till regionens ekonomi kritiserades å de grövsta när nuvarande styret var i opposition.