På World Economic Forum i Davos i Schweiz sa statsminister Fredrik Reinfeldt i januari 2013 om Sveriges industri att "Vi brukade ha folk i industrin, men de är i huvudsak borta". Han uttalade det på engelska och sista orden var "basically gone".
Reinfeldt sa att industriarbetarna var nästan borta i Sverige. Han har fått kritik för uttalandet. Det tas nu upp som exempel på en felbedömning, apropå flera stora industriprojekt som planeras i norra Sverige.
De är en batterifabrik i Skellefteå, Northvolt. Volkswagen är en av ägarna. Fabriken för batterier till elbilar är delvis klar och beräknas starta produktion i slutet av året.
Vidare är det två nya stålverk för produktion av stål utan kol och koldioxidutsläpp utan med vätgas. De två verken planeras dels av SSAB, LKAB och Vattenfall att uppföras i Gällivare. Dels av privata finansiärer vid namn H2 Green Steel ägt av Vargas Holding och ska uppföras i Boden.
I nuläget finns en mindre försöksanläggning i Hybritprojektet vid SSABs anläggning i Luleå. Den har lyckats framställa en liten mängd stål med vätgas nyligen.
LKAB är det stora, statliga gruvbolaget som bryter järnmalm i Kiruna och Malmberget i Gällivare. De dels exporterar malm, via hamnarna i Narvik och Luleå, dels säljer järnmalm till SSAB. Den tågtransporteras till SSABs stålverk i Luleå. Där görs stålämnen.
Många av dem är avlånga stålplattor som körs med tåg till SSABs anläggning i Borlänge. Där valsas de till plåt för bland annat bilindustrin.
Cementa är i fokus dessa dagar. Företaget riskerar att inte få fortsätta bryta kalk för att producera cement vid sin anläggning i Slite. Ärendet som gäller miljöaspekter är i en rättslig process. Cementas cement står för tre fjärdedelar av den cement som används i Sverige och är svår att ersätta.
LKAB, det järnmalmsbrytande bolaget, är beroende av cement i sin verksamhet. Företrädare för LKAB gick nyligen ut med att ett stopp för kalkbrytningen i Slite skulle medföra att LKABs produktion hotas. LKAB får nämligen svårt att ställa om sina införskaffanden av cement med kort varsel.
Cementas kalkbrytning och produktion av cement riskerar att starta en kedja inte bara gällande cement för byggindustrin, infrastruktur och privatpersoner utan även för industrin i större bemärkelse i Sverige.
Om LKAB inte kan erhålla cement kan de inte leverera järnmalm till SSAB. Då kan inte SSAB göra stål och plåt. Och då blir fordonstillverkare som Volvo utan plåt till de fordon som de gör.
Det är möjligt att LKAB efter en tid kan skaffa cement från annat håll än Cementa, antagligen till större kostnader eftersom det troligen blir import och kanske lång transportsträcka.
Och därmed skulle de andra industrierna, SSAB och fordonstillverkare som Volvo, få sina råvaror (järnmalm) och ämnen (stålplåt).
Fallet med Cementa och kalkbrytningen har satt industrin i fokus och dess beroende av dels cement, dels varandra i olika kedjor.
Den tänkta ståltillverkningen utan kol men med vätgas kommer att kräva stora mängder el. Det finns ett överskott på el i norra Sverige, producerat med vatten- och vindkraft. Men tas det i anspråk kan det bli ont om el i övriga Sverige vissa tider på året och då kan priset på el stiga i de landsdelarna.
För övrigt krävs bättre kraftledningar, både mellan elproduktionsanläggningarna i norr och de ställen där fabriker ska uppföras, dels i delar av övriga Sverige.
Varken industrin eller jobben i den är borta, som Reinfeldt sa 2013. Men industrin är sårbar. En stoppad kalkbrytning på Gotland och därmed cementproduktion skulle medföra problem för flera delar av den. Och för de många som trots Reinfeldts utsaga fortfarande jobbar vid den.