Ledare: Sundberg: "Coronaviruset har dominerat 2020."

Aldrig har väl en enda företeelse dominerat ett år som coronaviruset gjort 2020. Från utbrottet av virussjukdomen i kinesiska staden Wuhan i början av året nådde viruset snabbt Europa och Sverige. 
Efter några enstaka fall kom viruset att totalt dominera samhällslivet från en bit in i mars. Väldigt snabbt i mitten av den månaden ändrade viruset villkoren för allas vardagsliv. 
Håll avstånd, tvätta händerna, jobba hemifrån om det går, undvik att vara i butiker och på andra ställen när det brukar vara många där. Plexiglas kom upp i kassor och diskar i affärer och andra ställen. Tvål och handsprit blev vanligt, men inte munskydd förrän årets sista veckor och då frivilligt. 
Sådant som kunde avvaras ställdes in eller hölls med färre folk än vanligt. Våra äldre, gamla och hälsomässigt sköra personer, skulle skyddas från viruset. Men den svenska strategin i coronabekämpningen att hålla öppet samhället ganska mycket gjorde att viruset ändå spreds och kom att komma in i äldreboenden och till personer med hemtjänst. 
Viruset spreds i kluster, fläckvis, och var vanligare på vissa ställen. Ett sportlov gjorde att viruset kom in till Sverige från vintersemestrande personer i Alperna i ett tidigt skede.
Länder som stängde ned mer omfattande kom också att drabbas av smittspridning och dödsfall i ungefär lika stor grad som Sverige, exempelvis Belgien. Italien blev hårt drabbat av många dödsfall, liksom Spanien. I Frankrike var det stränga regler med höga böter för överträdelser av utegångsförbud. 
Sverige hade inte sådana hårda lagar och regler utan rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog Anders Tegnell. En nedstängning hade medfört andra hälsoproblem som de gällande folkhälsan och psykiska påfrestningar till följd av att behöva vistas på små utrymmen länge.
Förloppet för sjukdomen covid-19 blev mer känt. Problem att andas, behov av syrgas, behandling med respirator. Män riskerar att drabbas hårdare, liksom överviktiga. Kvinnor kan få mer långdragna problem med och efter sjukdomen. Och i akuta fasen ger sjukdomen psykiska påfrestningar som otäcka drömmar. 
Av de 8 300 svenskar som i slutet av året dött har 90 procent varit 70 år eller äldre. För att lindra påfrestningarna på sjukvården där mängden vårdplatser och respiratorer är begränsade skulle kurvan av sjukdomsfall plattas ut så en topp i dem skulle undvikas. Det lyckades någorlunda under våren. Men i slutet av året är läget ganska svårt. Då visste vården dock bättre hur man ska handskas med sjukdomen. 
Andra länder har andra upplägg med olika resultat i effektivitet i smittbekämpning. I Sverige är det även självständiga myndigheter medan det i andra länder är mer av direkt styre av regeringar och ministrar. 
Under vårvintern och våren rådde en politisk borgfred mellan partierna i det okända läge smittan och sjukdomen var då. Det bröts i slutet av maj då regeringen fick mer kritik från partierna till höger för att coronabekämpningen inte varit bra eftersom så många dött. S fick ökat stöd i mars och april, men fick sedan lägre stöd under hösten men en mindre uppgång sista månaderna.  
Coronan dominerar ännu i världen och Sverige och vaccineringarna har börjat och förhoppningarna ställs till det. Det behövs eftersom en mer lättspridd variant av coronaviruset upptäckts. Så det kan bli en kapplöpning mellan hastigheten på vaccineringen och det snabbspridande coronavirusets spridning. 
Att virus kan hoppa över från djur, som fladdermöss, till människor kan bero på en mer pressad miljö och natur till följd av exploatering av den och att den och dess ekologiska system trycks tillbaka. Det borde uppmärksammas mer.