De här årens största reform i ökade anslag är upprustningen av försvaret. I försvarsbeslutet i höstas slogs det fast att anslaget höjs med nästan 29 miljarder kronor från drygt 60 miljarder nu till 89 miljarder i nivå perioden 2021 till 2025 i steg med cirka fem miljarder kronor mer per år. I nivå av bnp är det från 1,1 procent 2019 till 1,5 procent av bnp 2025.
Under måndag 11/1 och tisdag 12/1 hölls den årliga konferensen Folk och Försvar. I år var den digital till följd av coronapandemin. Ett antal områden gicks igenom, bland annat cyberhot, Norden i världen, det civila försvaret och försvarsmakten i dag och framöver.
Försvarsbeslutet kommer att ge en årlig ökning av de utbildade soldaterna från de cirka 4 000 som det varit i drygt tio år nu till 8 000 per år 2025. Krigsorganisationen får därmed fler enheter. Mönstringsplikt och en delvis frivillig värnplikt förser med personer till utbildning.
Utbildningen sker vid nya regementen, utöver de gamla. Nya etableras i bland annat Falun och Sollefteå, med en del i Östersund, för infanteriets del.
Exempelvis artilleriet ökas från 24 fälthaubitsar (archer) till att bli 72. Med nytt regemente i Kristinehamn blir det två i landet för artilleri.
Vad gäller marinen får den fortsatt sju korvetter, varav några moderniseras eller byts ut. Ubåtarna utökas från fyra till fem.
Flygvapnet ska ha 80 till 100 plan av modellen Jas C/D och nya Jasmodellen E/F, som på sikt ska vara 60. De får delvis ny teknik och ny beväpning.
Röster finns i debatten om försvaret som vill ha än mer i anslag än det som har beslutats. De talar om att ha två procent av bnp i anslag någon gång 2026 till 2030. Det är nästan 25 miljarder kronor mer i årligt anslag utöver de 89 miljarderna 2025.
När försvarets anslag var två procent av bnp eller mer var skattekvoten minst tre procentenheter högre än nu. Det är i dagens penningvärde runt 140 miljarder kronor.
Många som vill ha högre anslag till försvaret är borgerliga. Det som de vill ha går inte ihop ekonomiskt om de inte anger vilka skatter som ska höjas för att finansiera mer höjda anslag till försvaret.
På Folk och Försvar var frågan om Natooption (förbereda sig för Natomedlemskap) uppe i debatten. I riksdagen agerar ju SD och de fyra borgerliga partierna för att det ska bli en sådan. Detta även om SD inte likt de fyra borgerliga partierna är för Natomedlemskap.
Utrikesminister Ann Linde (S) ansåg att de fem partiernas agerande bidrar till en osäkerhet om Sveriges militära linje, som nu är militär alliansfrihet. Det har Linde rätt i. Det går att vara militärt alliansfri. Sverige och flera andra länder var det också under det kalla kriget i den hårda motsättningens tid mellan USA och Sovjet (Ryssland) som rådde då.
En mätning visar att de som är för ett Natomedlemskap har legat stilla på runt en tredjedel av väljarna de fem senaste åren. 33 procent både i slutet av 2015 och nu i december. Dagens Nyheter har låtit göra mätningen.
De som är emot Natomedlemskap har minskat från 50 procent i slutet av 2015 till 35 procent i slutet av 2020. De osäkra har ökat från knappt en femtedel till en tredjedel.
Det är konstigt att den intensiva kampanjen för Nato från borgerligt håll, och många försvarsdebattörer, inte har lett till ökat stöd för Natomedlemskap.
Med en Natoanslutning blir Sverige i ett mer utsatt läge och riskerar att snabbt dras in i en militär konflikt i norra Europa.
Sverige borde kunna fortsätta stå utanför Nato de kommande åren, då Sverige rustar upp försvaret markant.