Här tas ett par faktorer rörande svenska politiska systemet upp apropå regeringskrisen. En är riksdagens mandatperioder. En annan är regeringars storlekar och budgetar.
I Sverige är mandatperioderna fyra år. Det är de i de flesta andra länder. I några är de längre, exempelvis Storbritannien har fem år. Få länder har kortare perioder än fyra år. Sverige hade tre år mellan 1970 och 1994.
I nästan alla länder är det olika dagar för val till parlamentet och lokala eller regionala val. Ytterst få länder har samma valdag för båda valen. Sverige är ett av de länderna sedan 1970.
Nästan alla länder har möjlighet till nyval, eller extra val som det heter i Sverige. I nästan alla fallen börjar en ny mandatperiod efter ett nyval. Bara ett fåtal länder har extra val där det valet bara gäller resten av mandatperioden. Sverige är ett av dem. Norge har inte ny- eller extra val.
Att det i Sverige inte börjar ny mandatperiod beror på att det här ska vara val till både parlamentet och kommunal nivå (regionerna är också en form av kommuner).
Misstroendevotumet mot regeringen har rest frågan om ett extra val borde föra med sig en ny mandatperiod. Det går bara om valen till parlamentet och kommunerna (regionerna) delas upp.
När inte en ny mandatperiod börjar blir inte ett extra val ett bra alternativ annat än i början på en mandatperiod. Flera kriser har dock inträffat när bara ett år, eller ett och ett halvt, återstått av mandatperioden.
Då treåriga mandatperioder infördes fanns resonemang att det ordinarie riksdagsvalet skulle ställas in om en regering föll och extra val utlystes när halva treårsperioden gått. Då skulle en mandatperiod på mellan nästan 4,5 år och drygt tre år följa.
Det skulle ha gjort extra val mer attraktiva att använda. Och det skulle, om det användes, ge exempel på då kommunala val hölls för sig, likt före 1970. Det skulle då gå att se om valdeltagandet skulle minska i de kommunala valen (kommun, region) om inte riksdagsval hölls samtidigt.
Sverige hade efter 1994 åter fyra års mandatperioder. Om ordinarie riksdagsval ställs in om extra val utlyses när halva perioden gått skulle mellan nästan sex års och drygt fyra års mandatperiod erhållas. Skulle det ha gällt nu skulle en mandatperiod på fem år erhållas om extra val skulle hållas i september.
Vad gäller svenska regeringars storlekar och budgetar så har de flesta länder regeringar med majoritet i parlamentet. De partier som stödjer regeringen sitter nästan alltid också i den. Med det blir det tydligt vilka partier som väljarna kan utkräva ansvar från gällande den politik som förts den gångna mandatperioden.
I några länder har regeringen stöd i parlamentet, men inte en majoritet räknat på det parti eller partier som utgör regeringen. Det finns alltså ytterligare ett parti, eller flera, i parlamentet som också stöder regeringen och dess politik, vanligen i form av dess budget. Denna typ av regering gör det svårare för väljarna att utkräva ansvar från. Sådana regeringar finns bland annat i Norge, Danmark och Sverige.
Det upplägg som Sverige haft de gångna 2,5 åren har varit ovanligt. En majoritet på fem partier har varit regeringens underlag för att kunna bildas. Fyra av de partierna har stått bakom budgeten men saknar majoritet i riksdagen. Och bara två partier, med 33 procent av riksdagens ledamöter, har utgjort regeringen.
Sverige går mot att behöva ha en regering som har samma underlag för att bildas som för att utforma budget. Det underlättar även för väljarna att utkräva ansvar då det är val.