Tidningen Aktuell Hållbarhet publicerade nyligen (11/5) en ranking gällande kommunernas miljöarbete.
Utöver den här rankingen av kommuners miljöarbete finns flera andra rankingar. En görs av Lärarförbundet om skolan, "skolkommuner". I något län har det gjorts ranking gällande kulturen i kommunerna och i åtminstone ett fall var det en tidning som gjorde en sådan. Ranking av kommuners äldreomsorg har också förekommit.
I den nämnda rankingen om kommuners miljöarbete ingår faktauppgifter från omkring tio källor, exempelvis Vattenmyndigheten, SCB, Avfall Sverige och klimatdata. I en annan del är det en enkät som kommunerna har fått att besvara. 84 procent av kommunerna har svarat på enkäten som hade 22 till 24 frågor.
Enkätdelen utgör 44 procent av underlaget för rankingen. Statistik och fakta ger övriga delen av rankingen på 56 procent.
I en ofta uppmärksammad ranking gällande företagsklimat som Svenskt Näringsliv gör står enkätdelen för 67 procent av underlaget (2020). Bara en tredjedel av underlaget gäller strukturella förutsättningar.
Ju högre andel som underlag i en ranking utgörs av enkäter, desto större kan förändringarna bli år för år. Fakta och statistik som ändras ganska lite mellan åren får då litet genomslag. Om enkätsvaren varierar mer ger det större förändringar och det kan vara intressant och ge uppmärksamhet för rankingen. Rankingen om kommunernas miljöarbete har för övrigt gjorts i 13 år.
Några av de frågor som finns i enkätdelen gällande miljöarbetet kan nämnas. En är granskning av leverantörer gällande efterlevnad av miljömässiga krav. En annan är utsläppsminskning vid stadsplanering. Sådant som kommunens fordons tomgångskörning är också en fråga. Gång- och cykelvägar är en faktor också. Energieffektivisering är också det en fråga. Det är även demonteringsbarhet gällande byggnader.
Gotland kom på plats 111 i rankingen för 2021. Det var en försämring med 28 placeringar jämfört med 2020. Vad Gotlands resultat beror på gick inte att utröna mer i detalj vad jag kunde se. En del av resultatet var bakom tidningens betalspärr. Gotland ligger under sin snittplacering på 82,8 de 13 år rankingen gjorts. Så sent som föregående år, 2020, låg Gotland på snittnivån plats 83.
Rankingar och deras underlag enkäter är trubbiga instrument. Över tid ändras vissa saker i underlagen, både fakta och enkäten. Någon fråga i enkäten byts ut eller kommer till. Någon faktor i strukturella uppgifterna kan ändras. Ett visst godtycke finns beroende på det, men även bland annat på hur tungt enkäter respektive statistiska uppgifter ska väga då rankingen sammanställas.
Det är bra att det görs rankingar gällande kommuner på flera områden av olika aktörer, vanligen organisationer men ibland tidskrifter eller tidningar. Den ranking som Svenskt Näringsliv gör årligen av företagsklimat har länge fått stor uppmärksamhet och tagits på stort allvar av många politiker. Det har skett trots de svagheter den rankingen har, som en svarsfrekvens på runt 50 procent på sina enkäter till företagare som ger sina subjektiva svar och att enkäternas tyngd (67 procent) kan ge stora förändringar mellan två år.
I en kommun ska beslutsfattarna agera för en så bra utveckling som möjligt på alla områden. Olika intressen i samhället kan ha behov av olika saker som kan vara i motsatt ställning till varandra. En bra miljö, skola, äldreomsorg och kulturverksamhet är faktorer som kan ha svårt att hävda sig mot bra företagsklimat som Svenskt Näringsliv agerar för att framhålla genom sin kommunranking.