Ledare: Säg nej till Nato, trots trevlig Jens Stoltenberg

Om ett svenskt medlemskap i den västliga militäralliansen Nato är aktuellt i närtid är oklart. Antagligen krävs att Socialdemokraterna ändrar åsikt från nej till ja. De fyra borgerliga partierna är nämligen för Natoanslutning sedan några år. Sverigedemokraterna är inte för Natomedlemskap. Det är inte heller Miljö- och Vänsterpartiet. 
Helst borde en folkomröstning hållas för att avgöra om Sverige ska gå med i Nato. Just nu är en stor majoritet emot Natomedlemskap eller osäkra. De som är för är bara runt en tredjedel av väljarna. 
SD är däremot liksom de fyra borgerliga partierna för en så kallad Natooption, som är en slags förberedelse för ett Natomedlemskap.
Nato har en generalsekreterare. De två senaste har kommit från små länder i norra Europa, Danmark och Norge. Den nuvarande är det senare landets före detta statsminister socialdemokraten Jens Stoltenberg.  
Han sommarpratade i Sveriges radio P 1 på torsdagen. Han uppehöll sig en hel del vid terrordåden på Utöya och i Oslo 2011 eftersom det var tioårsdagen sedan de skedde. Stoltenberg talade också om Nato.
USA är den försvarsalliansens militärt starkaste land. USA har redan före Donald Trump blev president velat att andra länder i Nato ska betala mer i anslag till sin militär och därmed till Nato. 
Få länder betalar de två procent av bnp, summan av ett lands varor och tjänster ett år, som USA helst ser att varje land minst betalar i försvarsanslag. USA har de senaste åren betalat cirka 3,5 procent av sin bnp till militärbudgeten. 
Flera länder i Nato har ökat sina anslag till militären de senaste åren, i belopp och ibland även i andel av bnp. Men få når upp till två procent eller mer. 
De två bnp-procenten som USA vill se, som Trump var fokuserad på, innebär en upprustning. Ryssland och Kina, de efter USA främsta militära makterna, har rustat upp sin militär en lång tid. 
Sveriges försvarsanslag ökas nu sedan de för några år sedan var exakt en procent av bnp. De hade minskats eller urholkats till det i nästan 30 år, sedan det kalla krigets slut efter Berlinmurens fall 1989. I slutet av 80-talet anslog Sverige tre gånger så mycket till försvaret, cirka tre procent av bnp. 
Alla fyra borgerliga partierna och SD vill öka anslagen till försvaret. I budgeten för innevarande år mellan regeringen, C och L beslutades den senaste höjningen av anslaget till försvaret. Hur det ska gå i höstens budget sedan C och L lämnat januariavtalet återstår att se.
Flera av de partier som vill öka anslaget till försvaret vill också anslå mer resurser till polis och rättsväsende. Samtidigt vill dessa partier sänka skatter. Det går inte ihop. 
De kommer antingen att få budgetunderskott, som måste täckas med lån och därmed ökad statsskuld. Eller så måste de göra nedskärningar i andra delar av statens budget. Och där utgör system för välfärd de största posterna.    
Stoltenberg lyfte fram att i dag är världens mäktigaste land en demokrati, USA. Men snart kan det bli så att det inte är en demokrati utan en diktatur, Kina.
Om Sverige går med i Nato blir vårt land mer utsatt och riskerar att dras in i en militär konflikt i norra Europa i tidigt skede. Sverige har de senaste åren ökat sina band till andra länder, som Finland och Storbritannien, på militära området. 
Jens Stoltenberg talar förstås väl om Nato, som han företräder. Sverige bör dock fortsätta att vara utanför den alliansen. Med ökade försvarsanslag och nya avtal om militära samarbeten med en rad länder borde det gå bra.